Primärvården är underfinansierad och ojämlik

Report this content

Läkarbesöken inom primärvården har ökat under det senaste decenniet. Ändå är primärvårdens andel av hälso- och sjukvårdens kostnader oförändrade. Den här bristen på resurser innebär att även andra delar av vården får kapacitets- och prioriteringsproblem. Men det råder stora skillnader i primärvårdens utveckling över landet. Det visar Läkarförbundets rapport Kostnader och produktion i primärvårdens vårdval.

Sedan millennieskiftet har primärvårdens andel av samtliga läkarbesök inom hälso- och sjukvården ökat med drygt 10 procent - från 48 till 53 procent. När primärvården är överansträngd utan tillräckliga resurser leder det till överfulla akutmottagningar, brister i koordineringen av olika vårdinsatser och onödiga återinläggningar. Primärvårdens brist på resurser är också den viktigaste faktorn till de kvalitetsbrister som sköra äldre i dag upplever i vårt land.

– Läkarförbundets rapport visar att primärvården varit mer utvecklad i landets norra delar och i andra mindre tätbefolkade områden. De senaste tio åren har situationen blivit rakt motsatt. Storstäderna har lyckats bygga ut sin primärvård, medan norra delarna minskat resurserna. Situationen är oroande och kräver omedelbara åtgärder. Dels behövs en översyn av hur vårdvalen inom primärvården kan fungera mer jämlikt i alla delar av landet. Dels måste landstingen satsa på fler ST-tjänster i allmänmedicin, säger Marie Wedin, ordförande i Läkarförbundet.

Västra Götaland och Skåne är tillsammans med några landsting i södra Sverige och Uppsala områden där primärvårdens resursandel har ökat med mer än tio procent mellan 2002 och 2012. I de två storstadsregionerna har andelen ökat med cirka 20 procent. Under samma period har resursandelen minskat med tio procent eller mer i Västerbotten och Jämtland. I Västernorrland är minskningen nästan 25 procent.

Sverige tillhör de länder med bäst sjukvård. I vården av personer med kroniska sjukdomar finns inte samma goda resultat. Den kontinuitet och samordning som primärvården svarar för måste därför förbättras. I Sverige har vi relativt många läkare när antalet relateras till befolkningen. Det som utmärker Sverige är att den andel av läkarna som arbetar i primärvården är mycket låg. I Frankrike, Tyskland och Nederländerna arbetar mer än 40 procent av läkarna inom primärvården. Motsvarande siffra i Sverige är 16 procent. Den viktigaste åtgärden är att landstingen genomför en kraftfull satsning på fler ST-tjänster i allmänmedicin.

Rapporten Kostnader och produktion i primärvårdens vårdval visar hur primärvårdens kostnader och produktion utvecklats innan och i samband med att vårdvalet infördes. Den svenska sjukvården sätts också i relation till jämförbara länder.

Kontaktpersoner:
Marie Wedin, ordförande i Sveriges läkarförbund, 070-773 03 10
Svante Pettersson, utredare i Sveriges läkarförbund, 070-790 60 41

Sveriges läkarförbund är läkarnas fackliga och professionella organisation. Förutom att driva fackliga frågor som löner, arbetsmiljö och anställningsvillkor arbetar vi också med frågor inom utbildning och forskning, etik och sjukvårdspolitik, företagande och ledarskap.