Riskabla it-haverier inom vården
Tre gånger på lika många veckor har Stockholms sjukvård haft omfattande it-haverier. Bland annat har Karolinska Universitetssjukhuset drabbats. Under tiden har sjukvården blivit utan information om patienterna. Läkarförbundet hoppas att det inträffade blir en väckarklocka för alla vårdgivare.
För två veckor sedan hade Stockholms läns landsting ett haveri som omfattade större delen av det interna nätverket, telefoner, journalsystem och e-post. Förra tisdagen havererade journalsystemet Take Care under större delen av dagen. I går var det dags igen. Återigen var det journalsystemet Take Care som låg nere, varför är ännu oklart. Haverierna var så allvarliga vid dessa båda tillfällen att sjukhuset tvingades gå upp i så kallat stabsläge, vilket innebär höjd beredskap.
Vid ett it-haveri ställs planerade operationer in och extrapersonal kallades in. Akuta, nödvändiga operationer genomförds ändå, men informationsvägar blev längre och mer osäkra än normalt. Förutom minskad produktion, uppskjutna operationer med ökade köer, ökade personalomkostnader och långsammare handläggning, innebär det plötsliga ändringar av rutiner som kan öka riskerna för patienterna. När personal som inte har övat på oförutsedda driftsstopp plötsligt ska dokumentera och kommunicera vårdprocesser med improvisation blir informationsöverföringar och ansvarsfördelningar oklara och riskabla.
Vårdgivarna måste nu analysera vad som behöver göras för att förebygga och minska riskerna för it-haverier. Sveriges läkarförbund föreslår några omedelbara och förebyggande åtgärder:
1. Ökad kapacitet hos reservsystem. E-journaler är i dag den vanligaste dokumentationsmetoden i vården och vi behöver försäkra oss om att få tag på informationen när den behövs för en god och säker vård. Reservsystem är kostsamma, men alternativet i form av produktionsbortfall och i värsta fall vårdskador, är ännu dyrare.
2. Haverirutiner. Vid ett it-haveri ska personalen veta var koder, pappersrecept, sjukskrivningsintyg, analoga diktafoner med mera finns tillgängliga för att underlätta ett normalt arbete. Allt ska finnas kartlagt i en papperspärm på ett välkänt ställe på varje avdelning/klinik. Dessa alternativa rutiner behöver också ha övats in för att minska risken att viktig information faller bort.
3. Systematiska analyser av driftsavbrott. Såväl stora som små avbrott och störningar av it-systemens funktion behöver analyseras för att klargöra alla konsekvenser och förbättra reservrutinerna.
Sveriges läkarförbund hoppas att it-haverierna inte bara blir en väckarklocka för de drabbade vårdgivarna, utan även för alla vårdgivare i Sverige. E-journaler innebär många vinster, men också problem som måste hanteras. Läkarförbundet vill därför att Sveriges vårdgivare identifierar och genomför de förbättringar som behövs för att förebygga dessa risker. Något annat vore inte bara dyrt för landet och den enskilde, det vore heller inte etiskt försvarbart.
Kontakt:
Karin Båtelson, ordförande i Läkarförbundets råd för läkemedel, it och medicinteknik, 070-248 18 78
Rikard Lövström, ledamot i Läkarförbundets råd för läkemedel, it och medicinteknik, 070-495 15 34
Sveriges läkarförbund är läkarnas fackliga och professionella organisation. Förutom att driva fackliga frågor som löner, arbetsmiljö och anställningsvillkor arbetar vi också med frågor inom utbildning och forskning, etik och sjukvårdspolitik, företagande och ledarskap.