Allt enklare att betala för de flesta – men för vissa har det blivit svårare
De allra flesta betalar digitalt i Sverige idag och därmed blir det allt färre som använder kontanter. Men de som saknar tillgång till digitala betalsätt har svårt att betala räkningar eller lösa in utbetalningar av exempelvis pensioner. Det skriver Riksbanken i sin Betalningsrapport som publiceras idag.
För de flesta blir det allt enklare att betala
I Sverige har digitaliseringen av betalningsmarknaden gått snabbt. Riksbankens undersökning av svenska folkets betalningsvanor visar att nästan alla betalningar görs digitalt, att man ofta handlar online och använder kontanter mer sällan. Undersökningen visar också att det blir allt vanligare att integrera kortet i mobilen och att användningen av kontanter kan skilja sig mellan olika län.
Men för vissa har det blivit ännu svårare att betala
En mindre del av befolkningen har inte tillgång till digitala betalsätt och måste därför använda kontanter. Idag är det svårt för dessa personer att betala sina räkningar och lösa in utbetalningar av exempelvis pensioner. Situationen för dessa har förvärrats sedan företaget ClearOn lade ned sin tjänst Kassagirot tidigare i år. Riksbanken anser att regering och riksdag måste säkerställa att alla kan betala räkningar och att utbetalningar från myndigheter kan användas av mottagaren.
Beredskapen i betalningssystemet måste förbättras
Det är viktigt att betalningsmarknaden har beredskap att hantera störningar. För att öka motståndskraften i betalningssystemet behöver man skapa möjligheter att betala med kort eller ta ut kontanter vid störningar i elförsörjningen eller datakommunikationen. Flera aktörer på betalningsmarknaden arbetar med denna fråga och det är viktigt att detta arbete prioriteras.
Arbetet med att förbereda en möjlig e-krona behöver fortsätta
Riksbanken undersöker ett svenskt digitalt komplement till kontanter, så kallade e-kronor. Det är ett arbete som behöver fortsätta. E-kronor skulle ge allmänheten tillgång till statligt utgivna pengar även om kontanterna marginaliseras ytterligare. Ambitionen är också att förstärka betalningsmarknadens motståndskraft samt bidra till innovation. Riksbankens arbete är en del av en internationell trend. Många andra centralbanker undersöker möjligheten att ge ut digitala centralbankspengar och enligt nuvarande tidsplan ska Europeiska Centralbanken i september 2023 besluta om en implementeringsfas av en digital euro ska inledas.
Banker behöver prioritera flytten av Swishbetalningar till Riksbankens system
Swishbetalningar genomförs i ett privatägt system. Från och med i år kan de i stället genomföras i centralbankspengar i Riksbankens RIX-system, vilket minskar vissa risker. Det är därför viktigt att betalningarna flyttar och arbetet med det pågår hos bankerna. Riksbanken förväntar sig att bankerna flyttar Swishbetalningarna till RIX-systemet på ett säkert och effektivt sätt innan sommaren 2023.
En pressträff med Christina Wejshammar, chef för avdelningen för betalningar och Gabriela Guibourg, enhetschef vid avdelningen för betalningar, hålls idag 13.00 på Riksbanken. Föranmälda journalister kan även delta och ställa frågor via Zoom. För att delta krävs presslegitimation eller motsvarande. Presskonferensen sänds direkt på riksbank.se. De journalister som vill delta och ställa frågor via Zoom föranmäler sig till presstjänsten antingen via telefon 08-787 02 00 eller via mejl susanne.meyer@riksbank.se senast den 15 december kl. 12.00.
Om Betalningsrapporten Betalningsrapporten beskriver och analyserar utvecklingen på massbetalningsmarknaden under det gångna året. Den redogör för Riksbankens bedömningar och verksamhet inom betalningsområdet. Syftet är att bidra till debatt och underlätta för utomstående att följa, förstå och utvärdera Riksbankens arbete på betalningsmarknaden. Betalningsrapport 2022 publicerades den 15 december 2022. Från och med 2024 kommer rapporten att publiceras på våren istället för hösten. Läs hela rapporten på Sveriges riksbanks hemsida: Betalningsrapport 2022. |
Presstjänsten, tel. 08-787 02 00