Den finansiella stabiliteten är god, men riskerna har ökat

Riksbanken bedömer att den finansiella stabiliteten för närvarande är god i Sverige. Men motståndskraften mot oväntade negativa händelser har minskat något under det senaste halvåret. Det skriver Riksbanken i rapporten Finansiell stabilitet, som publiceras idag.

Bankernas motståndskraft är god, men har minskat något

De svenska bankerna är finansiellt starka och har en god lönsamhet. Dessutom har låntagarna generellt bra förutsättningar att betala sina lån, det gäller både företag och hushåll. Riksbankens bedömning är därför att bankernas motståndskraft mot negativa och oförutsedda händelser är god.

Men motståndskraften har minskat något det senaste halvåret. Det beror främst på att kreditrisken har ökat i bankerna. Utlåningen har stigit kraftigt samtidigt som marginalerna på utlåningen har minskat. Det är speciellt utlåningen till utländska låntagare som har ökat, främst till låntagare i de baltiska länderna. För att bedöma bankernas kreditrisk har Riksbanken utfört två så kallade stresstester. Det första visar hur en kraftig ekonomisk inbromsning i de baltiska länderna påverkar bankerna. Det andra testet visar hur en allmän försämring av kreditkvaliteten påverkar bankerna. Båda testerna visar att bankerna har goda marginaler för att klara en sådan utveckling, men att buffertarna har minskat något.

Omgivande risker har ökat

Samtidigt finns ett antal omgivande risker som på sikt kan störa den finansiella stabiliteten. Riskerna på de finansiella marknaderna har ökat. Sedan sommaren har det varit turbulent på de finansiella marknaderna och flera banker i andra länder har fått stora problem. Sverige har också påverkats av oron, men i mindre utsträckning än många andra länder. Det kommer att ta tid innan förtroendet återvänt på marknaden och det går inte att bortse från risken för att den finansiella oron förvärras.

Riskerna från de baltiska länderna har också ökat, eftersom sannolikheten för en kraftig ekonomisk inbromsning är högre nu än tidigare. En kraftig inbromsning kan leda till att låntagarna i de baltiska länderna får problem med att betala sina lån. Detta leder till högre risk för kreditförluster för de svenska banker som har stor verksamhet i dessa länder.

Liksom i tidigare rapporter lyfter Riksbanken fram risken för snabba priskorrigeringar på marknaden för kommersiella fastigheter. Att huspriserna och hushållens skulder fortsätter öka snabbare än hushållens inkomster är också en risk som kvarstår. Om den utvecklingen pågår under en längre tid riskerar obalanser att uppstå, som kan ge negativa effekter på den reala ekonomin. Enskilda hushåll kan få svårt att betala sina skulder om de lånar för mycket.

Rapporten Finansiell stabilitet fyller tio år

I en separat artikel uppmärksammar Riksbanken att stabilitetsrapporten nu fyller tio år. Riksbanken var en pionjär på området när man för tio år sedan valde att publicera en rapport med en samlad bedömning av den finansiella stabiliteten. I artikeln beskriver Riksbanken en rad framtida utmaningar och vad de kan betyda för det fortsatta arbetet med finansiell stabilitet.

En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves, vice riksbankschef Lars Nyberg och Mattias Persson, chef för avdelningen för finansiell stabilitet hålls idag klockan 11.00 på Riksbanken. Ingång från bankens huvudentré, Brunkebergstorg 11. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att direktsändas på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se/

Rapporten kan laddas ned från Riksbankens webbplats, eller beställas per e-post: kontorsservicecenter@riksbank.se, fax: 08-787 05 26 eller telefon: 08-787 00 00. Den kan också hämtas i Riksbankens huvudentré, Brunkebergstorg 11