Den penningpolitiska beslutsprocessen

”Riksbanken anses vara en av världens mest öppna centralbanker. En del av öppenheten handlar om att tydligt beskriva hur processerna kring de penningpolitiska besluten ser ut.” Det säger förste vice Riksbankschef Irma Rosenberg i ett tal där hon inför riksbanksfullmäktige redogör för den penningpolitiska beslutsprocessen och de avvägningar direktionen står inför.

För att en självständig centralbank ska uppfattas som trovärdig måste det vara möjligt för utomstående att förstå besluten och utvärdera verksamheten. Under de senaste åren har Riksbanken gjort flera förändringar i sättet att arbeta fram de penningpolitiska analyserna. Sedan början av 2007 redovisas till exempel en räntebana som visar direktionens förväntningar om hur räntan kommer att utvecklas i framtiden. Eftersom räntebanan är en prognos kan det finnas anledning att ändra den när det kommer ny information.

Direktionen har sex penningpolitiska sammanträden om året. Det är vid dessa sammanträden som direktionen gör en sammanvägd bedömning av hur ekonomin utvecklas. Nästa penningpolitiska sammanträde äger rum den 2 juli.

”Vi i direktionen är nu på väg in i ett mycket intensivt skede i den penningpolitiska beslutsprocessen. Den beslutssituation vi haft med oss under våren har handlat om å ena sidan stigande inflation och å andra sidan tecken på en svagare konjunktur. I bägge dessa avseenden har utvecklingen i Sverige blivit sämre än vad vi räknat med i uppföljningen i april. Inflationssiffran för maj blev högre än väntat samtidigt som tillväxten under första kvartalet blev lägre. I princip står vi nu inför samma typ av avvägningsproblem, det vill säga stigande inflation och en svagare konjunktur. Hur vi i direktionen till slut väger samman dessa faktorer och all annan ny information vi hinner få tillgång till återkommer vi till den 2 juli”, säger Irma Rosenberg.