Fortsatt förhöjda risker för den finansiella stabiliteten

De stödåtgärder som satts in av regeringar, centralbanker och andra myndigheter i såväl Sverige som omvärlden har gjort att det svenska finansiella systemet hittills har klarat coronapandemins utmaningar relativt väl. Men riskerna för den finansiella stabiliteten är fortsatt förhöjda. Om krisen nu blir djupare och mer utdragen kan det behövas ytterligare åtgärder för att ge stöd åt kreditförsörjningen och värna den finansiella stabiliteten.

Coronapandemin har satt djupa spår i världsekonomin

Coronapandemin har satt stort avtryck på den globala ekonomin och BNP har fallit kraftigt i många länder. Företagssektorn har drabbats särskilt hårt och många människor har förlorat sina arbeten. Men en ekonomisk återhämtning har börjat och situationen ser nu bättre ut på många viktiga finansieringsmarknader.

Att effekterna inte har blivit större och att världen hittills lyckats undvika en global finanskris beror till stor del på omfattande finanspolitiska stimulansprogram i samverkan med åtgärder från centralbanker och andra myndigheter.

Från akut krisläge till viss återhämtning i Sverige

Under våren var fallet i svensk BNP mycket omfattande och många människor har förlorat sina arbeten. Konkurserna ökade framför allt i inledningen av krisen, men från låga nivåer. Den svenska ekonomin har därefter återhämtat sig till viss del.

Bankernas utlåning till hushåll och företag har överlag utvecklats stabilt. I början av krisen steg utlåningsräntorna något och det var främst stora företag som fick banklån medan mindre företag upplevde att det var svårare att finansiera sig än före krisen. Sedan dess har räntorna överlag sjunkit och utlåningen till mindre företag ökat. De stödåtgärder som satts in i såväl Sverige som omvärlden har varit en viktig del i denna utveckling.

Fortsatt stor osäkerhet och förhöjda risker

Den ökade spridningen av coronaviruset under hösten innebär att begränsningsåtgärder och beteendeförändringar bromsar en ekonomisk återhämtning i närtid och att konkurserna inom företagssektorn kan bli betydligt fler. På längre sikt riskerar stödåtgärderna samtidigt att bygga upp sårbarheter, exempelvis genom att länder och företag kraftigt ökar sin skuldsättning.

Till riskbilden hör också de sårbarheter som fanns i det finansiella systemet redan före krisen. Det handlar exempelvis om svaga banker och offentliga finanser i euroområdet samt om de svenska hushållens höga skuldsättning och bankernas stora exponeringar mot fastigheter. Dessa risker kan medföra att krisen blir både djupare och mer utdragen.

Pandemin belyser vikten av god motståndskraft i det finansiella systemet

Coronapandemin visar hur snabbt och oväntat det ekonomiska läget kan förändras och hur viktigt det är att det finansiella systemet har god motståndskraft mot störningar.

Därför behöver motståndskraften åter stärkas när det ekonomiska läget tillåter det. Om bankerna använder sina buffertar behöver de bygga upp tillräckligt med kapital och likviditet igen. Det är också viktigt att de internationellt fastslagna regelverken kring bankernas kapital och likviditet inte urvattnas.

För att minska riskerna med hushållens skuldsättning krävs åtgärder inom bostads- och skattepolitiken. Samtidigt bör undantaget i amorteringskravet för hushåll förbli tillfälligt. Dessutom behöver bristerna på marknaden för företagspapper åtgärdas. Det är särskilt viktigt att komma till rätta med den bristande transparensen. Klimatrelaterade risker behöver fortsatt vara en viktig del i tillsynen och integreras i den finansiella stabilitetsanalysen. 

En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Olof Sandstedt, chef för avdelningen för finansiell stabilitet, hålls idag klockan 11:00 på Riksbanken. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen sänds direkt på riksbank.se. För de medier som inte kan delta fysiskt går det bra att ringa in per telefon. Meddela då vänligen presstjänsten 08-787 02 00.

Med anledning av coronaviruset gäller följande för besökare till Riksbanken: Du ska vara helt frisk och ha varit symptomfri i minst två dagar. Vi har glest möblerat i presskonferenslokalen och max två personer från varje redaktion kan närvara.

Presstjänsten, tel. 08-787 02 00