Ingves: Räntebanan och penningpolitiken
Riksbankschef Stefan Ingves talade idag vid ett möte med företrädare för det lokala näringslivet i Köping. Ingves redogjorde för Riksbankens syn på det ekonomiska läget. Han diskuterade också motiven för att i den nya penningpolitiska rapporten presentera Riksbankens egen bedömning av hur reporäntan kommer att utvecklas framöver.
"Det går bra för svensk ekonomi. Inflationen är låg samtidigt som konjunkturen utvecklas starkt, både i Sverige och i vår omvärld. Ekonomin väntas växa i god takt i år till följd av att sysselsättningen stiger och konsumtionen ökar snabbt. Den bedömning vi gör är att tillväxten dämpas något de kommande åren. Den internationella konjunkturen går då in i ett lugnare skede samtidigt som den snabba ökningen av produktiviteten bromsar in", inledde Ingves.
"Det närmaste halvåret bedömer vi att inflationen tillfälligt kommer att falla. Orsaken är främst lägre energipriser. Därefter räknar vi med att priserna i ekonomin börjar stiga snabbare. Ett skäl är den mer dämpade tillväxten i produktiviteten. Lönerna väntas också öka snabbare i takt med att sysselsättningen stiger. Men den uppgång i inflationen vi ser framför oss är ändå förhållandevis måttlig. Det beror på fortsatt gynnsamma utbudsförhållanden. Dels väntas tillväxten i produktiviteten vara förhållandevis hög trots att den mattas, dels kommer utbudet av arbetskraft sannolikt att öka mer än i tidigare konjunkturuppgångar. Vi räknar också med att en fortsatt internationell prispress håller nere prisökningarna på importerade varor", fortsatte Ingves.
"För att hålla inflationen nära målet på ett par års sikt och bidra till en balanserad realekonomisk utveckling behöver reporäntan höjas. När vi i direktionen sammanträdde den 14 februari fattade vi därför beslut om att höja reporäntan med 0,25 procentenheter till 3,25 procent. Eftersom vi bedömer att inflationstrycket blir relativt begränsat räknar vi med att endast behöva höja räntan måttligt framöver", sade Ingves.
Ingves övergick därefter till att förklara varför Riksbanken nu börjat publicera sin egen bedömning av framtida reporäntan.
"Vi har valt att presentera vår egen bedömning av hur reporäntan kommer att utvecklas. Förklaringen till det är i grunden enkel. Det viktigaste skälet är att vi vill vara så tydliga och öppna som möjligt om den ränteutveckling vi anser vara den lämpligaste framöver, givet den information vi har idag. Det blir då lättare för till exempel hushåll som planerar sin privatekonomi att bilda sig en uppfattning om vart räntan är på väg", konstaterade Ingves.
"Men det är viktigt att ha klart för sig att den bana för reporäntan som presenterades i den penningpolitiska rapporten är en prognos och inget löfte. Riksbanken kan inte utfästa sig att oavsett vad som händer i ekonomin följa den bana som publicerats. Ny information kan ändra den ekonomiska bilden. Då måste vi ompröva hur reporäntan bör sättas framöver. Men det är knappast ett skäl till att avstå från att så tydligt som möjligt redovisa vad vi idag tror kommer att ske. Det vore ungefär som om SMHI skulle låta bli att publicera femdygnsprognoser bara för att förhållandena kan ändras under tiden. Jag tror också att det idag finns en bred förståelse både hos allmänheten och hos marknadens aktörer för att penningpolitiken måste anpassas när förutsättningarna ändras", fortsatte Ingves.
"När vi publicerade vår penningpolitiska rapport för en månad sedan konstaterade vi att revideringarna sedan det penningpolitiska mötet i december sammantaget medförde små effekter på inflationsprognosen. Vi såg därför inga skäl till varför reporäntan skulle behöva höjas snabbare än vad som då låg i korten. En del hade väntat sig något kraftigare räntehöjningar de kommande åren och blev därför överraskade. Att prognosmakare gör olika bedömningar, särskilt på lite längre sikt, är i sig inte speciellt anmärkningsvärt – det hör till sakens natur när man sysslar med konjunkturprognoser. Jag kan bara konstatera att Riksbanken har gjort den bästa bedömning vi tycker att vi kan göra", avslutade Ingves.