Penningpolitik april 2020: Riksbanken stöttar en ekonomi i kris

Coronapandemin drabbar världen hårt och restriktioner för att minska smittspridningen leder till omfattande ekonomiska konsekvenser. Riksbankens direktion har de senaste veckorna fattat beslut om ett stort antal åtgärder. Syftet har varit att underlätta kreditförsörjningen i ekonomin och motverka att de räntor som företag och hushåll möter stiger när osäkerheten i ekonomin ökar. Vid det penningpolitiska mötet igår beslutade Riksbankens direktion om fortsatta köp av stats- och bostadsobligationer till och med september 2020 samt att lämna reporäntan på noll procent. Riksbanken är beredd att fortsätta att använda de verktyg som står till buds för att ge stöd till ekonomin och inflationen. Kombinationen av lämpliga åtgärder kommer att anpassas efter den ekonomiska utvecklingen.

Global ekonomisk kris

De omfattande restriktioner som satts in för att begränsa coronavirusets spridning har kraftigt bromsat upp aktiviteten i den globala ekonomin. Den dramatiska utvecklingen har helt förändrat de ekonomiska utsikterna för såväl Sverige som omvärlden. Många företag kommer att drabbas hårt och många människor kommer att förlora sina arbeten. Men det är i dagsläget svårt att säga hur djup och utdragen den ekonomiska nedgången blir.

De ändrade ekonomiska förutsättningarna har reflekterats i kraftiga rörelser på finansmarknaderna. Samtidigt har likviditeten och marknadernas sätt att fungera försämrats. Detta har gjort det svårare för banker och företag att finansiera sin verksamhet.

Omfattande åtgärder för att överbrygga krisen

De senaste sju veckorna har Riksbankens direktion fattat beslut om ett stort antal åtgärder, bland annat att erbjuda bankerna lån på upp till 500 miljarder kronor för vidareutlåning till företag, att köpa värdepapper för upp till 300 miljarder kronor och att erbjuda lån till bankerna i amerikanska dollar. Syftet har varit att underlätta kreditförsörjningen i ekonomin och motverka att de räntor som hushåll och företag möter stiger när osäkerheten i ekonomin ökar. På så sätt blir det lättare för livskraftiga företag att finansiera sin verksamhet, antingen via banklån eller finansiella marknader, och att överbrygga den akuta krisperioden. Därigenom skapas också förutsättningar för en snabbare återhämtning när ekonomin åter börjar öppna upp. I förlängningen medför detta även att möjligheterna att klara inflationsmålet förbättras.

Låga räntor under överskådlig tid

Vid det penningpolitiska mötet igår beslutade direktionen att fortsätta köpen av
stats- och bostadsobligationer till och med september 2020. Köpen sker inom det rambeslut om köp av värdepapper upp till 300 miljarder kronor under året som  beslutades om den 16 mars.

Direktionen beslutade också att lämna reporäntan oförändrad på noll procent. Det bedöms inte vara motiverat att just nu att försöka öka efterfrågan genom att sänka räntan när nedgången i ekonomin beror på införda restriktioner och människors oro för sjukdomsspridning. Det utesluter dock inte att räntan kan sänkas senare om det bedöms vara en verkningsfull åtgärd för att stimulera efterfrågan och stödja inflationsutvecklingen i återhämtningsfasen.  

Den framtida ekonomiska utvecklingen är visserligen genuint osäker, men allt tyder ändå på att det kommer att behövas penningpolitiska stimulanser i form av låga räntor och en stor mängd likviditet under överskådlig tid. Kombinationen av lämpliga åtgärder utvärderas kontinuerligt och kommer att anpassas till den ekonomiska utvecklingen.

Regering, riksdag och andra myndigheter har satt in en lång rad åtgärder av historiskt stor omfattning. Riksbankens åtgärder fungerar som komplement till många av dessa, genom att stödja målen för den allmänna ekonomiska politiken.

Stor osäkerhet om hur djup och långvarig nedgången i ekonomin blir

Trots de omfattande åtgärderna både i Sverige och utomlands kommer de ekonomiska konsekvenserna av pandemin att bli stora. Konsekvenserna för ekonomin varierar beroende på hur länge smittspridningen pågår och hur länge restriktionerna för att bromsa den tillämpas. Riksbanken har därför valt att beskriva den möjliga utvecklingen i ett par scenarier istället för i en enda detaljerad prognos.

I båda scenarierna faller produktionen inledningsvis kraftigt, och mer än under finanskrisen. Kraftigt fallande olje- och elpriser bidrar till att inflationen i år blir låg. Bedömningarna av inflationen är mer osäkra än vanligt, men det är rimligt att anta att inflationen kommer att närma sig målet när ekonomin återhämtar sig. Scenarierna illustreras i den penningpolitiska rapporten och i tabellerna nedan.

Tabell 1. Scenario A

Anm. Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt
Källor: SCB och Riksbanken

Tabell 2. Scenario B

Anm. Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt
Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall

Bild på reporänta med osäkerhetsintervall (se bifogad bild "Figure 1").

Anm. Procent. Eftersom läget är så osäkert visas ett scenario för reporäntan endast ett år framåt. Osäkerhetsintervallen är baserade på historiska prognosfel. Osäkerhetsintervallen tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan.
Källa: Riksbanken
 

Beslutet om reporäntan tillämpas från 29 april. Protokollet från direktionens penningpolitiska möte publiceras 11 maj. Mer information kring direktionens beslut om obligationsköp finns i separat protokollsbilaga på riksbank.se. En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Jesper Hansson, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag 11:00 på Riksbanken. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen sänds direkt på riksbank.se.

Med anledning av coronaviruset gäller följande för besökare till Riksbanken:
Du ska vara helt frisk och symptomfri i minst två dagar. Vi har glest möblerat i presskonferenslokalen och max två personer från respektive redaktion kan närvara. För de medier som inte kan delta fysiskt går det bra att ringa in per telefon. Meddela då vänligen presstjänsten 08-787 02 00.

Presstjänsten, tel. 08-787 02 00