Penningpolitiskt beslut: Nollränta och oförändrat innehav av värdepapper

Eftersom energipriserna har ökat så snabbt är inflationen nu hög. Men Riksbanken bedömer att den faller tillbaka under året. För att inflationen ska vara nära målet på lite sikt behöver penningpolitiken ge ett fortsatt stöd. Direktionen har därför beslutat att behålla reporäntan på noll procent och att Riksbanken under andra kvartalet 2022 ska köpa obligationer för 37 miljarder kronor för att kompensera för förfall i innehavet av  värdepapper. Direktionens prognos är som tidigare att innehavet kommer att vara ungefär oförändrat under 2022, vartefter det gradvis minskar. Prognosen är också att  reporäntan höjs under andra halvåret 2024, vilket är något tidigare än Riksbankens bedömning i november.

God ekonomisk utveckling och inflation över målet i år

Världsekonomin har till stor del återhämtat det kraftiga fallet i BNP som inträffade i början av coronapandemin och tillväxtutsikterna är goda i både Sverige och  omvärlden. På flera håll i världen har inflationen stigit snabbt det senaste året. Gemensamt är att en stor del av uppgången beror på energipriserna. Men det finns stora skillnader mellan länder. I till exempel USA och Storbritannien är inflationen, även bortsett från energipriserna, jämförelsevis hög och såväl löner som varu- och tjänstepriser har stigit påtagligt.

I Sverige förklaras den höga inflationen helt av  snabba prisökningar på el och drivmedel. Om man bortser från energipriserna är inflationen nära 2 procent. Riksbanken bedömer att energipriserna inte kommer fortsätta öka i år och att KPIF-inflationen därför faller tillbaka. Det är visserligen svårt att säga hur varaktig den höga inflationen kommer att bli, men i prognosen väntas den falla till drygt 1 procent i slutet av 2022 och ligga nära 2 procent från mitten av nästa år. Jämfört med i bedömningen i november är inflationsprognosen uppreviderad.

Fortsatt penningpolitiskt stöd för inflation vid målet på sikt

Inflationen har de senaste decennierna i genomsnitt varit lägre än inflationsmålet på 2 procent. Efter två år starkt präglade av pandemin har inflationsutsikterna nu delvis förändrats. Men även om risken för allt för låg inflation bedöms ha minskat, så finns den kvar.

För att inflationen ska vara nära målet på lite sikt behöver penningpolitiken ge ett fortsatt stöd. Direktionen har därför beslutat att lämna reporäntan oförändrad på noll procent. Riksbankens program för köp av värdepapper som inleddes i mars 2020 avslutades vid årsskiftet. Sedan dess utökas inte längre innehavet. För att kompensera för förfall i värdepappersportföljen har direktionen beslutat att Riksbanken ska köpa obligationer för 37 miljarder kronor under andra kvartalet i år.

Direktionens prognos är att innehavet av värdepapper kommer att vara ungefär oförändrat under 2022 och att det därefter gradvis minskar. Prognosen är också att reporäntan höjs under andra halvåret 2024, vilket är lite tidigare än i bedömningen i november. Med en sådan penningpolitik väntas inflationen vara vid målet på sikt. Samtidigt är svängningarna i inflationen ovanligt stora och osäkerheten kring inflationsutsikterna har ökat. Penningpolitiken behöver löpande anpassas till förändringar i konjunktur- och inflationsutsikterna.

Tabell 1. Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta
Årlig procentuell förändring respektive procent, års- respektive kvartalsmedelvärden

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i november 2021 inom parentes. *Procentuell förändring i kalenderkorrigerad BNP jämfört med motsvarande kvartal föregående år respektive säsongsrensad AKU-arbetslöshet.
Källor: SCB och Riksbanken

Tabell 2. Prognos för reporäntan
Procent, kvartalsmedelvärden

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i november 2021 inom parentes.
Källa: Riksbanken

Vice riksbankscheferna Anna Breman, Martin Flodén och Henry Ohlsson reserverade sig mot beslutet och prognosen för värdepappersköpen. De förespråkade köp av stats-, kommun- och säkerställda obligationer under andra kvartalet 2022 för 9 miljarder kronor per obligationsslag och att köpen sedan gradvis trappas ned under andra halvåret. De förespråkade vidare att Riksbankens köp av statsskuldväxlar ska upphöra efter första kvartalet 2022 och att köpen av företagsobligationer ska minskas till 500 miljoner kronor under andra kvartalet för att sedan antingen trappas ned ytterligare eller helt avslutas. De bedömde att en sådan nedtrappning av köpen är förenlig med fortsatt expansiva finansiella förhållanden, en god realekonomisk utveckling och måluppfyllelse för inflationsmålet.

Beslutet om reporäntan tillämpas från den 16 februari. Protokollet från direktionens penningpolitiska möte publiceras den 21 februari. Mer information om direktionens beslut finns i protokollsbilagan på riksbank.se. En digital pressträff med riksbankschef Stefan Ingves och Jesper Hansson, chef för avdelningen för penningpolitik hålls idag klockan 11:00. Presskonferensen sänds direkt på riksbank.se. Föranmälda journalister kan ställa frågor via Zoom. Presslegitimation eller liknande krävs. Anmälan sker till Susanne Meyer på presstjänsten via telefon 08-7870200 eller via mejl susanne.meyer@riksbank.se senast den 10 februari klockan 10:00.

Presstjänsten, tel. 08-787 02 00