Protokoll från det penningpolitiska mötet den 9 februari 2021

Vid det penningpolitiska mötet den 9 februari beslutade Riksbankens direktion att hålla reporäntan oförändrad på noll procent. För att ge stöd åt återhämtningen och inflationen fortsätter Riksbanken också att köpa tillgångar inom ramen om 700 miljarder kronor och att erbjuda likviditet inom alla de program som lanserades under 2020.

Den andra vågen av smittspridning under hösten och vintern har lett till skärpta restriktioner och till att återhämtningen i världsekonomin bromsat in. Ledamöterna noterade att svensk ekonomi dock varit mer motståndskraftig mot pandemins andra våg än den första och man underströk betydelsen av de omfattande ekonomisk-politiska stödåtgärder som satts in under krisen. Inflationen och realekonomin har överraskat positivt och utsikterna ser ljusare ut än vid det penningpolitiska mötet i november. Det konstaterades att det skett en välkommen uppgång i de långsiktiga inflationsförväntningarna och att det är viktigt att ekonomins aktörer litar på att inflationen så småningom kommer tillbaka till målet.

Ledamöterna poängterade att pandemin gör utvecklingen fortsatt osäker och att behovet av expansiv penningpolitik och låga räntor kommer att finnas kvar under en lång tid. För att stödja återhämtningen och bidra till att inflationen stiger mot målet är det viktigt med uthållighet i penningpolitiken. Ledamöterna var eniga om att lämna reporäntan oförändrad på noll procent och om fördelningen av tillgångsköpen under andra kvartalet 2021. Man framhöll att planen är att utnyttja ramen om 700 miljarder under 2021 och att därefter hålla tillgångsinnehavet ungefär oförändrat under nästa år. Det är en viktig signal om att åtgärderna kommer att finnas kvar under en lång tid.

Ledamöterna betonade att det är viktigt med fortsatt beredskap och i det sammanhanget menade flera att reporäntan kan komma att sänkas om behov av ytterligare penningpolitisk stimulans skulle uppstå. Det underströks också att ett scenario med högre inflation inte behöver vara ett skäl till att göra penningpolitiken mindre expansiv. Man framhöll att finanspolitiken även fortsättningsvis kommer att ha en viktig roll att spela, inte minst för att stödja enskilda branscher eller vissa grupper som har det svårt på arbetsmarknaden.

Presstjänsten, tel. 08-787 02 00