Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till 3,75 procent
Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 6 september att höja reporäntan med 0,25 procentenheter till 3,75 procent. Samtidigt gjorde direktionen bedömningen att räntan behöver höjas ytterligare framöver i ungefär samma takt som prognostiserades i juni. Detta bedöms bidra till att inflationen är nära målet på 2 procent under nästa år och framåt och att produktion och sysselsättning utvecklas balanserat.
Riksbankens beslut baseras på den bild av konjunktur- och inflationsutsikterna som presenterades i den penningpolitiska rapporten i juni och den nya information om den ekonomiska utvecklingen som tillkommit sedan dess.
Svensk ekonomi går starkt
Den svenska ekonomin fortsätter att utvecklas starkt. I omvärlden har signalerna varit blandade, men som helhet har utvecklingen varit god även där. I Sverige blev BNP-tillväxten under andra kvartalet något högre än förväntat och arbetsmarknaden har blivit stramare än Riksbankens bedömning i juni. Utlåningen och huspriserna har ökat snabbt.
Kostnadstrycket ökar
Samtidigt har kostnadstrycket blivit något högre än väntat då produktiviteten blev oväntat låg under andra kvartalet. Stigande priser på livsmedel bidrar också till ett högre inflationstryck än vad Riksbanken räknade med i juni. Samtidigt har hushållen och företagen reviderat upp sina förväntningar om inflationen för det kommande året.
Finansiell oro
Synen på den ekonomiska utvecklingen påverkas också av den senaste tidens oro på de finansiella marknaderna. En allmänt ökad osäkerhet och minskad vilja att investera i riskfyllda tillgångar har lett till fallande aktiekurser och till högre riskpremier. Utvecklingen hänger samman med problemen på den amerikanska bolånemarknaden. Det är rimligt att räkna med att detta får vissa negativa konsekvenser för tillväxten både i omvärlden och i Sverige. Hur stora och långvariga effekterna kommer att bli är ännu för tidigt att avgöra.
Oförändrad räntebana
Den svenska konjunkturen är något starkare än vad som förutsågs i juni och kostnadstrycket har blivit högre. Det motiverar i sig en något högre räntebana jämfört med i juni. Samtidigt väntas den finansiella oron få en viss dämpande inverkan på tillväxten. Sammantaget är därför Riksbankens bedömning att reporäntan framöver behöver höjas i ungefär samma takt som prognostiserades i juni. Därför beslutade Riksbanken att höja reporäntan med 0,25 procentenheter. Genom att höja räntan bidrar Riksbanken till att inflationen bedöms vara i linje med målet om 2 procent under nästa år och framåt. Räntehöjningarna bidrar också till att produktion och sysselsättning utvecklas balanserat.
Räntebanan är en prognos inte ett löfte
Det är viktigt att poängtera att det alltid råder stor osäkerhet om hur ekonomin och därmed reporäntan kommer att utvecklas framöver. Riksbanken kan behöva höja reporäntan mer om exempelvis kostnadstrycket blir högre eller om efterfrågan stiger snabbare än förväntat. Om däremot den finansiella oron består och utvecklingen blir svagare än väntat kan räntan istället behöva bli lägre. Hur penningpolitiken kommer att utformas framöver beror på hur ny information om den ekonomiska utvecklingen utomlands och i Sverige påverkar utsikterna för den svenska konjunkturen och inflationen.
Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion under gårdagens sammanträde kommer att publiceras den 20 september. Beslutet om reporäntans nivå kommer att tillämpas från onsdagen den 12 september.
En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och förste vice riksbankschef Irma Rosenberg hålls idag kl. 11.00 på Riksbanken. Ingång från bankens huvudentré, Brunkebergstorg 11. För att delta måste du visa presslegitimation. Press-konferensen kommer att direktsändas på Riksbankens webbplats, http://www.riksbank.se/.