Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till 4 procent
Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 29 oktober att höja reporäntan med 0,25 procentenheter till 4 procent. Det är också sannolikt att räntan behöver höjas ytterligare något framöver. Under första halvåret 2008 väntas reporäntan uppgå till cirka 4,25 procent. Riksbankens syn på den framtida reporäntan är i stort sett densamma som i juni. Räntehöjningarna bedöms bidra till att inflationen utvecklas i linje med målet på 2 procent samtidigt som produktion och
sysselsättning utvecklas balanserat.
Svensk ekonomi går starkt – kostnadstrycket ökar
Den svenska ekonomin fortsätter att växa i god takt och sysselsättningen stiger. Utlåning och huspriser har ökat snabbt. I takt med att inflationen har ökat har även företag och hushåll reviderat upp sina inflationsförväntningar för det kommande året. Den underliggande inflationen är fortfarande låg men kostnadstrycket ökar. Det beror på att tillväxten i produktiviteten har mattats. Det beror också på att lönerna väntas stiga snabbare till följd av de nya löneavtalen och en stramare arbetsmarknad. Livsmedels- och energipriser bidrar också till att inflationen stiger.
Ökad osäkerhet och svagare tillväxt i omvärlden
I omvärlden har det däremot kommit signaler om svagare ekonomisk utveckling från bland annat USA och euroområdet. Till stor del uppvägs detta av att tillväxten är relativt stark i andra delar av världen. Den svagare utvecklingen i USA och den oro som uppkommit på de finansiella marknaderna hänger samman med problemen på de amerikanska bostads- och bolånemarknaderna. Avmattningen i bland annat USA väntas, tillsammans med oron på de finansiella marknaderna under senare tid, leda till att tillväxten i Sverige mattas något.
I stort sett oförändrad räntebana
Även om den internationella avmattningen bedöms medföra en viss dämpning av tillväxten i Sverige är det inte tillräckligt för att stävja det ökade kostnadstrycket. Riksbanken bedömer därför att räntan nu behöver höjas med 0,25 procentenheter. Det är också sannolikt att räntan behöver höjas ytterligare något under det kommande året. Genom att höja räntan bidrar Riksbanken till att den underliggande inflationen är i linje med målet från nästa år och framåt samtidigt som produktion och sysselsättning utvecklas balanserat.
Riksbanken har i stort sett samma syn på hur reporäntan ska utvecklas framöver som i juni. Att bilden är ungefär densamma beror på att olika faktorer motverkar varandra. Det inhemska kostnadstrycket talar för att reporäntan skulle behöva höjas något mer framöver men den finansiella oron och utvecklingen i omvärlden pekar i motsatt riktning.
Räntebanan är en prognos och inte ett löfte
Det råder alltid stor osäkerhet om den framtida ekonomiska utvecklingen. Därmed är osäkerheten också stor om hur reporäntan kommer att utvecklas framöver. Riksbanken kan exempelvis behöva höja reporäntan mer om kostnadstrycket blir högre än i huvudscenariot. Om däremot den finansiella oron fortsätter och utvecklingen i omvärlden blir svagare än väntat kan räntan behöva bli lägre. Hur penningpolitiken kommer att utformas framöver beror därmed som vanligt på hur ny information om den ekonomiska utvecklingen utomlands och i Sverige påverkar de svenska inflations- och konjunkturutsikterna.
Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion under gårdagens sammanträde kommer att publiceras den 13 november. Beslutet om reporäntans nivå kommer att tillämpas från onsdagen den 31 oktober.
En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och förste vice riksbankschef Irma Rosenberg hålls idag kl. 11.00 på Riksbanken. Ingång från bankens huvudentré, Brunkebergstorg 11. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att direktsändas på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se/
Tabellerna finns i bifogad Pdf-fil eller på www.riksbank.se