Reporäntan höjs till noll procent
Inflationen har varit nära Riksbankens inflationsmål på 2 procent sedan början av 2017 och Riksbanken bedömer att det finns goda förutsättningar för att inflationen ska vara nära målet även framöver. Direktionen har därför, i linje med bedömningen i oktober, beslutat att höja reporäntan från −0,25 till noll procent. Prognosen för reporäntan är oförändrad och räntan väntas ligga kvar på noll procent de närmaste åren.
Inflationen vid målet
Svensk ekonomi har liksom ekonomierna i omvärlden gått in i en fas med lägre tillväxt. Avmattningen sker dock efter flera år med hög tillväxt och stark utveckling på arbetsmarknaden och innebär sammantaget att svensk ekonomi går från en konjunktur som varit starkare än normalt till ett mer normalt läge. Inflationen i Sverige har varit nära 2 procent sedan början av 2017. Efter en väntad nedgång under sommaren har den åter stigit till strax under 2 procent.
Penningpolitiken fortsatt expansiv
Utvecklingen sedan det penningpolitiska mötet i oktober har på det hela taget blivit som Riksbanken förväntade sig. Konjunktur- och inflationsutsikterna är i stort sett oförändrade. Direktionen har därför beslutat att höja reporäntan från −0,25 procent till noll procent, i linje med prognosen från oktober. Prognosen för reporäntan är oförändrad och räntan väntas ligga kvar på noll procent under de närmaste åren. Enligt beslutet i april 2019 köper Riksbanken statsobligationer till ett nominellt belopp om sammanlagt 45 miljarder kronor från juli 2019 till december 2020. Med den expansiva penningpolitiken bedöms konjunkturen bli balanserad under kommande år och förutsättningarna vara goda för en inflation nära målet även framöver.
Penningpolitiken anpassas efter utsikterna
Om konjunktur- och inflationsutsikterna skulle förändras kan penningpolitiken behöva anpassas. Förbättrade utsikter skulle motivera en högre ränta. Men om ekonomin istället skulle utvecklas sämre än väntat kan direktionen komma att såväl sänka reporäntan som vidta andra åtgärder för att göra penningpolitiken mer expansiv.
Viktigt med åtgärder för att minska riskerna med hushållens skuldsättning
De svenska hushållen är högt skuldsatta och därmed känsliga för ändrade ekonomiska förutsättningar. För att minska riskerna som är förknippade med hushållens skuldsättning och komma tillrätta med strukturella problem på den svenska bostadsmarknaden behövs det åtgärder inom bostads- och skattepolitiken och en ändamålsenlig utformning av makrotillsynen.
Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta
Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt
| 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | |
| KPI | 2,0 (2,0) | 1,8 (1,8) | 1,8 (1,9) | 1,8 (1,8) | 2,1 (2,1) |
| KPIF | 2,1 (2,1) | 1,7 (1,7) | 1,7 (1,8) | 1,7 (1,8) | 1,9 (2,0) |
| BNP | 2,2 (2,3) | 1,1 (1,3) | 1,2 (1,2) | 1,7 (1,6) | 1,9 (1,8) |
| Arbetslöshet, procent | 6,3 [6,3] | 6,8 [6,8] | 6,9 (6,9) | 7,0 (7,0) | 7,1 (7,1) |
| Reporänta, procent | -0,5 (-0,5) | -0,3 (-0,3) | 0,0 (0,0) | 0,0 (0,0) | 0,1 (0,1) |
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i oktober 2019 inom parentes. Efter att ha identifierat kvalitetsbrister har SCB publicerat reviderad arbetsmarknadsstatistik. De siffror som helt eller delvis bygger på tidigare publicerad statistik är kursiverade inom hakparentes. Källor: SCB och Riksbanken
Prognos för reporäntan
Procent, kvartalsmedelvärden
| 2019 kv 3 | 2019 kv 4 | 2020 kv 4 | 2021 kv 4 | 2022 kv 4 | |
| Reporänta | -0,25 (-0,25) | -0,25 (-0,25) | 0,00 (0,00) | 0,00 (0,00) | 0,13 (0,13) |
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i oktober 2019 inom parentes.
Källa: Riksbanken
Vice riksbankscheferna Anna Breman och Per Jansson reserverade sig mot beslutet att nu höja reporäntan.
Breman anser att genom att vänta med att höja reporäntan i närtid ökar sannolikheten för att varaktigt behålla inflationen nära målet och det ökar även möjligheten att fortsätta med långsamma höjningar av reporäntan kommande år. Breman föredrog en räntebana som indikerar en höjning under första halvåret 2020, under förutsättning att konjunkturen då har stabiliserats, och att räntan därefter höjs ungefär en gång per år under 2021 och 2022.
Jansson förespråkade en räntebana som indikerar att räntan höjs en bit in på prognosperioden, i ett läge då det kan antas att förutsättningarna för att klara inflationsmålet framöver ser lite bättre ut än för närvarande.
Beslutet om reporäntan tillämpas från den 8 januari 2020. Protokollet från direktionens penningpolitiska möte publiceras den 8 januari. En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Jesper Hansson, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag klockan 11:00 på Riksbanken. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen sänds direkt på www.riksbank.se.
Presstjänsten, tel. 08-787 02 00