Så betalar svenskarna 2019
Digitala betalsätt håller på att tränga ut kontanterna. Ny teknik leder till att betaltjänster erbjuds även av andra företag än banker. Digitaliseringen förenklar betalningarna, men skapar samtidigt risker som behöver hanteras. Riksbanken behöver därför hålla jämna steg med utvecklingen och modernisera både det som är riksbankspengar och Riksbankens system. Det är slutsatserna i den nya rapporten ”Så betalar svenskarna 2019”.
Digitala betalsätt håller på att tränga ut kontanterna. Ny teknik leder till att betaltjänster erbjuds även av andra företag än banker. Digitaliseringen förenklar betalningarna, men skapar samtidigt risker som behöver hanteras. Riksbanken behöver därför hålla jämna steg med utvecklingen och modernisera både det som är riksbankspengar och Riksbankens system. Det är slutsatserna i den nya rapporten ”Så betalar svenskarna 2019”.
Digitaliseringen av betalningsmarknaden sker i snabb takt i Sverige
De röda staplarna visar antal kortbetalningar i genomsnitt per person och år. De blå staplarna visar utestående mängd kontanter i relation till BNP. Mängden utestående kontanter ger en grov uppskattning på hur hög efterfrågan på kontanter i ekonomin är.
Betalningsmarknaden går igenom stora förändringar som drivits fram av den nya digitala tekniken. För de flesta har det blivit enklare att betala, när man nu kan betala med kort eller mobiltelefon i stort sett överallt. Samtidigt minskar användningen av kontanter. Därför kan det bli svårare att betala för vissa grupper som inte kan använda den digitala tekniken.
Merparten av hushållens köp i Sverige görs med kort. På tio år har en genomsnittlig svensk fördubblat sin kortanvändning. Samtidigt växer betalningar i form av sekundsnabba konto-till-konto-överföringar kraftigt (Swish är den vanligaste formen). För att den typen av betalningar ska kunna fortsätta växa behöver infrastrukturen för betalningar moderniseras.
Säkra och effektiva betalningar i Sverige
Även om digitala betalningar är enkla och smidiga så ställer utvecklingen nya krav på säkerheten. Antalet bedrägerier med stulna kortuppgifter eller identiteter har till exempel ökat. Brott som har med kontanter att göra, som bankrån och värdetransportrån, har samtidigt minskat kraftigt. Digitaliseringen har också medfört att samhällets kostnader för betalningar faller. I ett internationellt perspektiv är betalningarna i Sverige både säkra och effektiva.
Riksbanken utreder möjligheten att modernisera riksbankspengar
Riksbanken utreder nu om det skulle gå att ge ut kronor till allmänheten i elektronisk form, så kallade e-kronor. På så sätt skulle allmänheten få tillgång till Riksbankens pengar även i en kontantlös framtid. Riksbanken har också påpekat att något måste göras för att bromsa den snabbt minskande kontantanvändningen.
Riksbanken analyserar också möjligheten att modernisera Riksbankens pengar och system för omedelbara betalningar så att de blir bättre anpassade till en digital framtid. Om Riksbanken säkerställer att det är enkelt och billigt att använda dess system för betalningar så bör behovet av att använda mer riskfyllda alternativ minska. Det är Riksbankens ambition att alla betalningar på sikt ska gå via Riksbankens system för att säkra stabiliteten och effektiviteten på marknaden.
Kort om rapporten
Rapporten Så betalar svenskarna beskriver och analyserar utvecklingen på massbetalningsmarknaden och de tjänster som Riksbanken erbjuder. Den publiceras årligen. Rapporten sammanfattar utvecklingen under det gångna året och redogör för Riksbankens bedömningar och politik på området. Syftet är att rapporten ska bidra till en kunskapsbaserad debatt och underlätta för utomstående att följa, förstå och utvärdera Riksbankens politik på massbetalningsmarknaden.
Rapporten Så betalar svenskarna är Riksbankens första helt webbanpassade rapport. Ambitionen har varit att skapa en tillgänglighetsanpassad rapport med interaktivt innehåll för en bred allmänhet.
Länk till rapporten: riksbank.se/sa-betalar-svenskarna-2019
Presstjänsten, tel. 08-787 02 00