Styrräntan höjs med 1 procentenhet

Report this content

Inflationen är för hög. Den urholkar hushållens köpkraft och gör det svårare för  både företag och hushåll att planera sin ekonomi. Penningpolitiken behöver nu stramas åt mer för att föra inflationen tillbaka till målet. Direktionen har därför beslutat att höja styrräntan med 1 procentenhet till 1,75 procent. Prognosen för styrräntan är att den kommer att fortsätta höjas det kommande halvåret. Inflationsutvecklingen framöver är fortsatt svårbedömd och Riksbanken kommer att anpassa penningpolitiken på det sätt som behövs för att säkerställa att inflationen återförs till målet.

Inflationen stiger snabbt

Inflationen har stigit snabbt och är hög i både Sverige och omvärlden. För att få ner den höga prisökningstakten har centralbanker världen över höjt sina styrräntor i snabb takt. Flera faktorer har bidragit till att driva upp inflationen. Under pandemin uppstod globala obalanser mellan utbud och efterfrågan. Rysslands krig i Ukraina har drivit upp priserna än mer på flera viktiga råvaror och skapat allvarliga störningar på energimarknaderna i Europa, vilket fått el- och gaspriser att stiga till mycket höga nivåer.

Men att konsumentpriserna i Sverige blivit så höga beror inte bara på påverkan från omvärlden utan också på att konjunkturen i Sverige varit god. Kombinationen av kraftiga internationella kostnadsökningar, effekter av höga energipriser på andra priser och en förhållandevis stark svensk konjunktur har inneburit att KPIF-inflationen stigit till 9,0 procent i augusti, den högsta nivån sedan 1991.

Stramare penningpolitik för inflation vid målet

Inflationen har blivit högre än i Riksbankens föregående prognos i juni och den väntas stiga ytterligare under året. Direktionen bedömer att penningpolitiken nu behöver stramas åt mer för att föra inflationen tillbaka till målet, jämfört med bedömningen i juni. Direktionen har därför beslutat att höja styrräntan med 1 procentenhet till 1,75 procent. Prognosen indikerar att räntan kommer att höjas ytterligare det kommande halvåret. Osäkerheten kring inflationsutvecklingen är mycket stor och Riksbanken kommer att anpassa penningpolitiken på det sätt som behövs för att säkerställa att inflationen återförs till målet.  

Riksbankens värdepappersköp fortsätter i enlighet med beslutet i juni men väntas upphöra vid årsskiftet. Innehavet av värdepapper minskar därmed gradvis genom förfall och halveras under prognosperioden.

Viktigt att penningpolitiken agerar när inflationen är för hög

Stigande priser och högre räntekostnader är kännbara för hushåll och företag, och många hushåll får betydligt högre levnadsomkostnader. Det skulle dock bli än mer smärtsamt för hushållen och för svensk ekonomi i allmänhet om inflationen blev kvar på dagens höga nivåer. Genom att Riksbanken höjer räntan mer nu minskar risken för hög inflation på sikt och därmed behovet av en ännu större penningpolitisk åtstramning längre fram.

Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och styrränta
Årlig procentuell förändring, års- respektive kvartalsmedelvärde

2021 2022 2023 2024 2025 kv 3*
KPI 2,2 (2,2) 8,6 (7,6) 8,5 (7,1) 2,2 (2,7) 1,7
KPIF 2,4 (2,4) 7,8 (6,9) 5,1 (4,2) 1,6 (2,0) 2,0
BNP 5,1 (5,1) 2,7 (1,8) -0,7 (0,7) 1,1 (1,3) 1,9
Arbetslöshet, procent 8,8 (8,8) 7,5 (7,5) 7,9 (7,7) 8,2 (7,9) 8,2
Styrräntan, procent 0,0 (0,0) 0,7 (0,6) 2,5 (1,9) 2,5 (2,0) 2,4

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i juni 2022 inom parentes.
* Kalenderkorrigerad BNP-tillväxt respektive säsongsrensad AKU-arbetslöshet kvartal 3 2025.
Källor: SCB och Riksbanken

Prognos för styrräntan
Procent, kvartalsmedelvärden

2022 kv 3 2022 kv 4 2023 kv 3 2024 kv 3 2025 kv 3
Styrräntan 0,82 (0,76) 1,90 (1,36) 2,53 (1,94) 2,47 (2,01) 2,35

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i juni 2022 inom parentes.
Källa: Riksbanken

Beslutet om styrräntan tillämpas från den 21 september. Protokollet från direktionens penningpolitiska möte publiceras den 29 september. En pressträff med riksbankschef Stefan Ingves och Jesper Hansson, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag 11:00 på Riksbanken men föranmälda journalister kan även delta och ställa frågor via Zoom. För att delta krävs presslegitimation eller motsvarande. Presskonferensen sänds direkt på riksbank.se. De journalister som vill delta och ställa frågor via Zoom föranmäler sig till presstjänsten antingen via telefon 08-787 0200 eller via mejl susanne.meyer@riksbank.se senast den 20 september klockan 10.00.

Presstjänsten, tel. 08-787 02 00