Ytterligare åtgärder för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin

För att undvika att nedgången i ekonomin och inflationen blir onödigt långvarig och djup har direktionen beslutat om ett flertal åtgärder. Ramen för de tillgångsköp Riksbanken genomför sedan krisen inleddes utökas från 300 till 500 miljarder kronor till och med juni 2021. I september börjar Riksbanken även köpa företagsobligationer. Direktionen har också beslutat att sänka räntorna och förlänga löptiden på den utlåning som görs till bankerna. Reporäntan lämnas samtidigt oförändrad på noll procent. Åtgärderna bidrar till att hålla nere det allmänna ränteläget i ekonomin och till att skapa en trygghet i att det finns tillgång till finansiering till en låg kostnad. På så sätt ger Riksbanken stöd till återhämtningen i ekonomin och inflationen.

Kraftigt fall i BNP men tecken på begynnande återhämtning

Trots kraftiga ekonomisk-politiska stimulanser är de negativa konsekvenserna av coronapandemin mycket stora världen över. Flera länder har den senaste tiden börjat dra tillbaka begränsningsåtgärder och det finns tecken på en återhämtning. Men utvecklingen är mycket osäker och Riksbanken bedömer att det dröjer innan den globala ekonomin är tillbaka på aktivitetsnivåerna före krisen.

Även svensk ekonomi påverkas kraftigt av krisen, inte minst märks det på arbetsmarknaden där arbetslösheten väntas fortsätta stiga. Inflationen har sjunkit påtagligt, främst till följd av fallande energipriser och andra prisförändringar som på olika sätt är kopplade till pandemin. Även om ekonomin gradvis återhämtar sig de närmaste åren kommer det, precis som för omvärlden, att dröja innan resursutnyttjandet i svensk ekonomi är tillbaka på mer normala nivåer. Riksbankens åtgärder bidrar till att inflationen gradvis stiger mot 2 procent. Krisens djup innebär dock att det tar tid innan inflationen åter når målet.

Ytterligare åtgärder för ett fortsatt lågt ränteläge i svensk ekonomi

De åtgärder som Riksbanken och andra centralbanker vidtagit sedan inledningen av krisen har bidragit till att utvecklingen på de finansiella markna­derna successivt har stabiliserats, med lägre räntor och bättre funktionalitet som följd. Men läget bedöms vara fortsatt skört.

För att undvika att nedgången i ekonomin och inflationen blir onödigt långvarig och djup behöver penningpolitiken fortsatt bidra till att kreditförsörjningen i ekonomin fungerar väl och till att det allmänna ränteläget hålls nere. Direktionen har därför beslutat att utöka ramen för tillgångsköp från 300 till 500 miljarder kronor fram till och med juni 2021. Riksbanken fortsätter att köpa stats-, kommun- och bostadsobligationer samt företagscertifikat. I september börjar Riksbanken också köpa företagsobligationer. Direktionen har vidare beslutat att sänka räntor och förlänga löptider för utlåningen till bankerna. Reporäntan lämnas samtidigt oförändrad på noll procent. Samtliga beslutade åtgärder finns listade nedan.

Sammantaget innebär Riksbankens åtgärder att det kommer att finnas omfattande penningpolitiska stimulanser i form av låga räntor och en stor mängd likviditet under överskådlig tid. Det skapar förutsättningar för en återhämtning i svensk ekonomi och bidrar till att inflationen mot slutet av prognosperioden stiger mot inflationsmålet på 2 procent. Kombinationen av lämpliga åtgärder utvärderas kontinuerligt och kommer att anpassas till den ekonomiska utvecklingen. Riksbanken är beredd att fortsätta använda de verktyg som står till buds för att ge stöd till ekonomin och inflationen. Även reporäntan kan sänkas om det bedöms vara en verkningsfull åtgärd.

Samspel mellan politikområden mest effektivt för att lindra krisens effekter

Regering, riksdag och andra myndigheter har satt in en lång rad åtgärder av historiskt stor omfattning. Riksbankens åtgärder fungerar som komplement till många av dessa, genom att stödja målen för den allmänna ekonomiska politiken.

Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta
Årlig procentuell förändring, års- respektive kvartalsmedelvärden

2019 2020 2021 2022 2023 kv 3*
KPI 1,8 (1,8) 0,5 (1,4) 1,4 (1,8) 1,4 (2,1) 1,9
KPIF 1,7 (1,7) 0,4 (1,3) 1,4 (1,7) 1,4 (1,9) 1,8
BNP 1,2 (1,2) -4,5 (1,3) 3,6 (1,8) 4,1 (2,0) 2,9
Arbetslöshet, procent 6,8 (6,8) 8,7 (7,0) 9,2 (7,1) 8,3 (7,1) 7,5
Reporänta, procent -0,3 (-0,3) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,1) 0,0

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i februari 2020 inom parentes. I april var läget så osäkert att Riksbanken inte
publicerade någon prognos.
*Kalenderkorrigerad BNP-tillväxt respektive säsongsrensad arbetslöshet kvartal 3 2023.
Källor: SCB och Riksbanken

Prognos för reporäntan
Procent, kvartalsmedelvärden

2020 kv 2 2020 kv 3 2020 kv 4 2021 kv 3 2022 kv 3 2023 kv 3
Reporänta 0,00 (0,00) 0,00 (0,00) 0,00 (0,00) 0,00 (0,00) 0,00 (0,08) 0,00

Dessa beslut fattade Riksbankens direktion igår:

 

Tillgångsköp:

  • Utöka ramen för tillgångsköp från 300 till 500 miljarder kronor. Perioden för köpen förlängs
    till 30 juni 2021.

  • Inom denna ram köpa stats-, bostads- och kommunobligationer för 100 miljarder kronor
    mellan 1 oktober och 31 december 2020. Under samma period erbjuda veckovisa köp av företagscertifikat upp till ett innehav om högst 32 miljarder kronor.
  • Inom denna ram erbjuda att köpa företagsobligationer för 10 miljarder fram till 30 juni 2021.
    Dessa köp inleds i september.
  • Tillämpa en begränsningsregel att inte äga mer än 70 procent av en enskild emittents totala
    utestående volym av företagscertifikat i svenska kronor.

Utlåning till bankerna:

  • Sänka räntan i den stående utlåningsfaciliteten från reporäntan plus 0,2 procentenheter till
    reporäntan plus 0,1 procentenheter.

  • Sänka räntan och erbjuda längre löptid på den veckovisa extraordinära utlåningen till bankerna.
    Räntan sänks från reporäntan plus 0,2 procentenheter till reporäntan.
    Lånen erbjuds till tre och sex månaders löptid.
  • Förlänga löptiden på lånen till bankerna för vidareutlåning till företagen från två till upp till fyra år.
  • Sänka det räntetillägg som utgår om kravet på vidareutlåning till företag inte uppfylls,
    från 0,20 till 0,10 procentenheter.

Reporäntan:

  • Lämna reporäntan oförändrad på 0 procent.

Mer information om direktionens beslut kring de olika åtgärderna finns i protokollsbilagor på riksbank.se.

Beslutet om reporäntan tillämpas från 8 juli. Protokollet från direktionens penningpolitiska möte publiceras 10 juli.

 

En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Jesper Hansson, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag 11:00 på Riksbanken. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen sänds direkt på riksbank.se. Med anledning av coronaviruset gäller följande för besökare till Riksbanken: Du ska vara helt frisk och symptomfri i minst två dagar. Vi har glest möblerat i presskonferenslokalen och max två personer från respektive redaktion kan närvara. För de medier som inte kan delta fysiskt går det bra att ringa in per telefon. Meddela då vänligen presstjänsten 08-787 02 00.

Presstjänsten, tel. 08-787 02 00

Om oss

Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbanken ansvarar för penningpolitiken med målet att upprätthålla ett fast penningvärde. Banken har också i uppdrag att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.