En politik för fri forskning som lockar talangerna

Idag presenterar Sveriges unga akademi fem förslag för en framgångsrik forskningspolitik på UNT Debatt riktad till Ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson. 

Genom högre utbildning och forskning stärker länder sina ekonomiska förutsättningar och sina invånares levnadsvillkor. Vetenskap utgör stommen i ett samhälle som vågar utmana invanda föreställningar. Svensk forskning har historiskt sett varit mycket framgångsrik och bidragit till både välstånd och en offentlig debatt baserad på kunskap. Men undersökningar från bland andra Kungl. Vetenskapsakademien visar att Sverige halkar efter. Uppgiften för Sveriges nya högskole- och forskningsminister, Helene Hellmark Knutsson, är därför förenad med betydande utmaningar. Men det finns lösningar. Vi i Sveriges unga akademi, ett oberoende, tvärvetenskapligt forum för ett urval av landets mest lovande unga forskare, ser dem i vår egen vardag. Vi har identifierat fem kritiska områden för en framgångsrik forskningspolitik.  

1) Investera i vetenskap. Det senaste decenniet har de statliga anslagen till forskning ökat kraftigt och Sverige är ett av de länder som satsar mest på detta område. Avkastningen på denna investering är ibland svår att beräkna exakt, den syns inte omedelbart och vinner kanske inte många väljare. För ett litet land som baserar sitt välstånd på innovation och kompetens är den dock en nödvändighet. Behåll dagens höga ambitioner!

2) Våga värna grundforskningen. Det sägs ofta att det inte finns någon tydlig gräns mellan grundforskning och tillämpad forskning. Och visst är det ibland svårt att urskilja när det nyfikenhetsdrivna sökandet efter kunskap övergår i innovation. Men det innebär inte att oväntade genombrott skapas under samma förutsättningar som när forskningsresultat omsätts i uppfinningar och verksamheter. Forskningspolitiken måste se till båda verksamheternas särskilda behov. För tillämpad forskning saknas inte lobbygrupper – allt från transportindustri till miljöorganisationer värnar vad som beskrivs som behovs- eller utmaningsdriven forskning. Men dagens innovationer har sitt ursprung i oförutsedda nyfikenhetsdrivna upptäckter. Vi hoppas att forskningsministern blir en röst för fri grundforskning. Vi vill också se representanter för grundforskningen i det kommande innovationsrådet.

3) Projektanslag för kontinuitet och kvalitet. De senaste decenniernas forskningspolitik kan sammanfattas i två ord: riktade satsningar. Vetenskapsrådet (VR) har bland annat utlyst medel för att rekrytera internationella forskarstjärnor, till centrumbildningar, till framstående yngre forskare och för att fylla kunskapsluckor i vården. Medel reserverade till olika fält och utövare kan ibland motiveras. Men de ger snävt utrymme för nyfikenhetsdrivna projekt vilka ofta föder fram de stora genombrotten. Genom att ge forskarna ständigt rörliga mål att förhålla sig till erbjuder riktade satsningar inte heller den kontinuitet som gör att vi vågar ge oss på mer utmanande projekt. Det gör däremot långfristiga projektanslag till forskarformulerade projekt. Projektanslag dominerar den framgångsrika amerikanska universitetsforskningen men har i Sverige urholkats till förmån för riktade satsningar. Ett genomsnittligt anslag inom medicin finansierar i realiteten blott lite drygt en doktorandtjänst och beviljas bara en femtedel av de sökande; inom humaniora och samhällsvetenskap än färre. VR:s budget måste därför öka potten för projektanslag. För att dessa ska fördelas optimalt måste dock VR anlita utländska granskare i avsevärt högre grad. Forskning i världsklass kräver en granskning i världsklass.

4) Rörlighet in i och inom akademin. En verksamhet som bygger på ett ständigt inflöde av nya idéer och infallsvinklar lever farligt när rekryteringsbasen är liten och homogen. Under regeringar från båda blocken har barn till föräldrar som inte genomgått eftergymnasial utbildning varit underrepresenterade på högskolorna. Vi vill att alla begåvningar – oavsett bakgrund – ska lockas till forskningen. Snedrekrytering innebär ett allvarligt samhälleligt resursslöseri. Faktorer som socialgrupp, kön, etnicitet och funktionsnedsättning får inte utgöra hinder för att komma in i och utvecklas inom akademin. Stagnation måste också motverkas genom att premiera mobilitet mellan lärosäten och att locka forskartalanger från hela världen att etablera sig i Sverige; vi föreslår att dessa faktorer vägs in vid fördelningen av basanslag.

5) Tydliga karriärvägar. Bristen på formaliserade karriärvägar för forskare har identifierats som ett avgörande hot mot vår ställning som vetenskapsnation. Sveriges unga akademi har påpekat att senare års reformer ger lärosätena alla förutsättningar att skapa internationellt konkurrenskraftiga tenure track-system. Utvecklingen går dock frustrerande långsamt. Regeringen måste sätta press på lärosätena att inrätta karriärtjänster med rätt till prövning för tillsvidaretjänst och väga in även det vid fördelningen av basanslag. Vi vill också förlänga meriteringstjänsterna – ingången till en karriär som självständig forskarledare – till sex år så att det finns rimlig tid att visa resultat. Befordran ska ställa höga krav på kvalitet och självständighet, och inte beviljas slentrianmässigt.

Vi forskare vill rusta Sverige för framtiden med nya kunskaper och innovationer. En forskningspolitik som erbjuder ordentliga resurser, som fördelar dem efter störst verkningsgrad och lockar och behåller de bästa talangerna ger oss de förutsättningar vi behöver.

För Sveriges unga akademi:

Martin Högbom (professor i strukturbiokemi, Stockholms universitet), ordförande
Camilla Svensson (lektor i farmakologi, Karolinska Institutet), vice ordförande
Stefan Jonsson (professor i företagsekonomi, Uppsala universitet), Jenny Larsson (docent i baltiska språk, Stockholms universitet) och Helena Sandberg (docent i medie- och kommunikationsvetenskap, Lunds universitet), ledamöter i akademiledningen
Christian Broberger (docent i neurovetenskap, Karolinska Institutet), sammankallande i den forskningspolitiska beredningsgruppen

http://sverigesungaakademi.se
UNT Debatt

Kontakt:
Christian Broberger, docent i neurovetenskap, sammankallande i SvUA:s forskningspolitiska beredningsgrupp, Christian.Broberger@ki.se,  070-2269327
Annika Moberg, kommunikationsansvarig, annika@sverigesungaakademi.se, 070-3253218

Sveriges unga akademi är ett oberoende, tvärvetenskapligt forum för ett urval av de bästa unga forskarna i Sverige inom alla ämnesområden. Akademin möjliggör möten över ämnesgränserna som ger upphov till oväntade initiativ. Den bildades 2011 på initiativ av Kungl. Vetenskapsakademien och har idag 40 ledamöter.

Taggar: