Därför behöver Arlanda en tredje parallell bana
Flyget skapar förutsättningar för Sveriges konkurrenskraft, tillväxt och välfärd. Det knyter ihop landet och länkar Sverige till övriga världen. Som ägare till Sveriges basnätverk av flygplatser - med Arlanda som nav - har Swedavia ansvar att säkerställa att flygplatserna är rätt utformade och dimensionerade för framtida behov, men också för att driva arbetet för ett fossilfritt flyg 2045. Ska Arlanda kunna hantera både framtida resenärsvolymer och omställningen till fossilfria flygresor behöver en tredje parallell rullbana stå färdig runt 2035. Men att förbereda och bygga en rullbana tar lång tid och kräver stora investeringar. Det förberedande arbetet har påbörjats och nu krävs en nationell samling bakom flygets nödvändiga omställning och den lika nödvändiga långsiktiga utvecklingen av Arlanda som en kritisk del av landets transportinfrastruktur.
God tillgänglighet såväl inom landet som till resten av världen är en förutsättning för Sveriges tillväxt, välfärd och hållbarhet. Att Arlanda ges förutsättningar att utvecklas till en attraktiv och välfungerade flygplats är därför av stor betydelse för hela landets utveckling. Swedavia arbetar för att Arlanda ska vara den ledande flygplatsen i Norden. Det innebär att Arlanda ska vara en säker, smidig flygplats med snabba flöden och direktlinjer till attraktiva destinationer. Den ska också vara en föregångare och förebild inom hållbarhet och framtidens resande.
Hur många rullbanor Arlanda behöver har länge diskuterats. I dag finns tre rullbanor. Två parallella som styr flygplatsens kapacitet och en tredje, tvärgående, som inte bidrar med kapacitet. Däremot skapar den viss redundans och minskad bullerbelastning. Efter flera års uppgång har antalet passagerare sjunkit det senaste året. Swedavias långsiktiga prognoser, som förutsätter att flygets omställning till att bli fossilfritt genomförs, indikerar dock en ökning från dagens 26 miljoner passagerare per år till 40 miljoner år 2040. Då behöver en tredje parallell rullbana stå klar runt 2035. Annars uppstår en kapacitetsbrist som påverkar hela landets konkurrenskraft och välfärd. Men frågan om en tredje parallellbana är komplex. Det kan därför vara på plats att belysa ett antal fakta kring rullbanekapacitet i allmänhet och Arlandas förutsättningar i synnerhet.
I debatten lyfts det ibland fram att andra flygplatser hanterar fler passagerare än Arlanda med samma antal parallella banor. Detta kan tolkas som att det är en effektivisering av trafiken på Arlanda som behövs, snarare än ytterligare en rullbana. En sådan analys bortser från att varje flygplats har sina unika förhållanden avseende funktion, geografi, lokala väderförhållanden, flygmarknad och trafikmönster, och dessa påverkar behovet av bankapacitet. I Arlandas fall finns flera faktorer som gör att det krävs en högre bankapacitet än på vissa andra flygplatser i Europa. En sådan faktor är att flygplatsens trafikmönster har en tydlig peakstruktur, vilket innebär att de flesta avgångar och ankomster är koncentrerade till några få timmar under morgon och kväll. Trafikmönstret styrs av vilka tider på dygnet de flesta människor behöver flyga. Vissa måste hinna till möten i andra delar av Sverige eller Europa, andra ska hinna med transferflyg vidare ut i världen från andra flygplatser. Möjligheten att styra trafiken till andra tidpunkter är därför begränsad. En annan faktor som styr behovet av en tredje parallellbana är att Arlanda behöver hantera både snabba jetmotordrivna plan och långsamma propellerflygplan. Mixen av snabba och långsamma flygplan gör flygplatsen mindre effektiv än en flygplats som trafikeras av en mer enhetlig flygplansflotta. På många av de största internationella flygplatserna är trafiken jämnt fördelad över trafikdygnet och består nästan enbart av jetdrivna plan, eftersom de mindre, långsammare inrikesplanen ofta är förlagda till närliggande flygplatser.
Utvecklingen mot eldrivna flygplan kommer också att leda till en mer varierad flygplansflotta. De första kommersiella eldrivna flygplanen kommer att vara betydligt mindre än dagens fossildrivna motsvarigheter och primärt användas för kortare sträckor. Elflyg på kortare distanser kommer att samexistera med biodrivna jetplan för längre avstånd. Att utveckla lösningar och infrastruktur som är anpassade för framtidens fossilfria flyg är absolut nödvändigt för att klara omställningen till hållbart flygande. Bankapacitet är betydelsefullt i det sammanhanget.
Det finns en stor osäkerhet kring exakt när ytterligare en rullbana behöver vara på plats. Det beror på resenärsutvecklingen, som i sin tur är beroende av hur flygets omställning till att bli fossilfritt enligt branschens färdplan fortgår. Det vi med säkerhet vet är att det med dagens trafiksituation skulle vara omöjligt att hantera trafiken från Bromma med Arlandas befintliga rullbanor utan att tillgängligheten skulle påverkas negativt.
Swedavia arbetar för att Arlanda ska vara en modern flygplats som bidrar till hela Sveriges tillväxt och välfärd. Samtidigt bedriver vi ett världsledande arbete för att minska utsläppen från flygplatsen. Det är hög tid att vi prioriterar de investeringar som både ökar Arlandas kapacitet och förbereder flygplatsen för morgondagens fossilfria flyg. Swedavias bästa bedömning för närvarande är att en tredje parallellbana behöver finnas på plats runt 2035. För att det ska vara möjligt har planering och förberedelser av den långa och viktiga processen för ett nytt miljötillstånd påbörjats. En nationell samling bakom såväl flygets nödvändiga omställning för att bli fossilfritt till 2045 som den nödvändiga långsiktiga utvecklingen av för landet kritisk infrastruktur är både önskvärd och nödvändig. Vi efterlyser därför politiskt väl förankrade förutsättningar för det fortsatta arbetet med att göra Arlanda till Nordens ledande flygplats. I detta sammanhang vore ett uttalat och brett politiskt stöd för en tredje parallellbana synnerligen välkommet.
Jonas Abrahamsson
Vd och koncernchef för Swedavia
