Riksdagspartierna uppmanas att verka för en folkomröstning om Sveriges bidrag till "Next Generation EU” (stödpaketet)

En nyligen presenterad mätning* från SCB visar att stödet för Sveriges EU-medlemskap minskar samtidigt som motståndet ökar. Det samma gäller anslutningen till Euro-valutan som Sverige förbundit sig till att införa genom ratificeringen av Maastrichtfördraget. Enligt samma opinionsundersökning är 64 % av Sveriges befolkning emot en anslutning.

EU-motståndet accentuerades i somras, då EU begärde att Sverige, i tillägg till en ökande EU-budget, skall stå för ytterligare 150 miljarder kr i ett stimulanspaket som går under namnet Next Generation EU. Något som till stora delar avses delas ut som bidrag till företagare i framför allt Syd- och Östeuropa för att rädda deras krisande ekonomier och därmed Euro-valutan. Ett valutasamarbete som Sverige tidigare valt att stå utanför. Stödpaketet inbegriper också införandet av federal EU-skatt på toppen av  vår kommunal-, landstings och statsskatt.

Stödpaketet skall nu behandlas i Riksdagen genom kommande regeringsproposition. Med tanke på att opinionen nu viker beträffande Sveriges EU-medlemskap i allmänhet och ett ökande motstånd mot Sveriges bidrag till stödpaketet i synnerhet, torde det vara relevant att få verifierat vilket mandat riksdagspartierna har från svenska folket i frågan. 

Inför onsdagens EU-debatt i riksdagen har Swexitpartiet (www.swexitpartiet.se) , Folkrörelsen Nej till EU (www.nejtilleu.se) och organisationen folkomrosta2021.se uppmanat samtliga Riksdagspartier att avvakta med ett riksdagsbeslut för att svenska folket i stället ska få avgöra frågan i en folkomröstning. 

- Sveriges åtagande representerar en hissnande summa som våra barn och barnbarn kommer att vara tvungna att betala under de närmaste årtiondena. Genom att detta också är kopplat till införandet av federal EU-skatt liksom EUs rätt att låna upp pengar för medlemsländernas räkning, finns en grundlagskoppling som det är rimligt att svenska folket får tycka till om, säger Ulf Ström, ordförande, Swexitpartiet.

Ett argument för Sveriges bidrag har varit att vi har en välskött ekonomi, något som åstadkommits till priset av återhållsamhet, en välfärd inklusive äldrevård som nu håller på att kollapsa liksom ett av Europas högsta skattetryck och hög pensionsålder. Sverige är också ett av de hårdast drabbade länderna av Corona-pandemin. 

- Att EU i det läget begär att vi svenskar skall garantera lån på och sedan skänka bort 100-talet miljarder kr till företagare i andra delar av Europa är magstarkt, säger Danny Raucci, ordförande, folkomrosta2021.se.

Det är lika uppseendeväckande att våra politiker inte vågade använda Sveriges rätt till veto i frågan. Inte minst när vi ser att rappningen faller från väggarna i våra skolor, kriminaliteten skenar, tusentals svenska företag dukar under och hundratusentals svenskar riskerar att bli arbetslösa.

- Den svenska opinonen för EU-medlemskapet står nu inför en omsvängning. Det borde således ligga i politikernas eget intresse att få verifierat vilket mandat de har från svenska folket. Alternativet är att de kommer att få stå till svars inför de kommande generationer som kommer att få betala för kalaset, säger Per Hernmar, ordförande, Folkrörelsen Nej till EU.

* Enligt SBC’s opinionsundersökning från nov 2020 är 42,9 % av väljarna emot eller osäkra på ett EU-medlemskap (17,4% emot och 25,5 % osäkra) d v s en ökning med 3% eller 225.000 väljare från året tidigare (av en väljarbas på 7 495 936).

För ytterligare information, kontakta:

Ulf Ström, ordförande, swexitpartiet.se

Tel: 0733-24 82 90

Epost: ulf.strom@swexitpartiet.se

Per Hernmar, ordförande, Folkrörelsen Nej till EU

Tel: 0704-71 54 18

Epost: perhernmar@hotmail.com

Danny Raucci, ordförande, folkomrosta2021.se

Tel: 0761-82 00 01

Epost: danny@folkomrosta2021.se

Swexitpartiet verkar för att Sverige ska lämna EU och i stället vara en fortsatt del av EUs inre marknad genom bilaterala avtal på samma sätt som Norge, Storbritannien, Island och Schweiz. Partiet är tvärpolitiskt så tillvida att det i andra politiska frågor stöder samtliga övriga riksdagspartier enligt en ny och unik model för parlamentarisk samverkan (ref www.swexitpartiet.se).

Folkrörelsen Nej till EU grundades 1991 (som Nej till EG) och är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation som verkar för att Sverige skall lämna EU (ref www.nejtilleu.se).

 Folkomrosta2021.se är en opinionsbildande förening som verkar för en förnyad folkomröstning om Sveriges EU-medlemskap. Föreningen är allmännyttig, ideell och partipolitiskt obunden (ref www.folkomrosta2021.se).