Klinisk uppföljning av tandvården behövs

Tandvården är i mycket ringa grad evidensbaserad och uppföljning för att hitta biverkningar eller avvikande reaktioner görs så gott som aldrig. Mer forskningsresurser behövs för uppföljning av kort- och långsiktiga effekter av olika dentala material, rotfyllningar och implantat. I huvudsak handlar det om klinisk forskning, skriver här Ann-Marie Lidmark ordförande i Tandvårdsskadeförbundet. 

Folkhälsan skulle tjäna mycket på bättre evidens av tandvårdens metoder. Många sjukdomar har sitt ursprung i munhålan och tänderna. Infektioner i tandköttet sprider sig till hjärta, lungor och övriga kroppen. Forskning visar kopplingar mellan exempelvis rotfyllda tänder, hjärtkärlsjukdomar och cancer.

Tandläkare är duktiga på sitt hantverk, men följer så gott som aldrig upp mer långsiktiga effekter på hälsan. Tandvårdsskadeförbundet har många medlemmar som varit sjuka i årtionden helt i onödan.

Inte ens om de själva upplever kopplingar till tandläkarbehandlingen tas deras oro på allvar av tandläkare eller läkare. Både en  attitydförändring och mer klinisk forskning behövs.Här måste staten gå in aktivt med resurser.

Varje patient i tandvården borde få ett formulär på papper eller via datorn för att fylla i eventuella sjukdomssymtom de närmaste vec
korna efter behandlingen. Uppföljningen kan kopplas till tandhälsoregistret och bör ligga till grund för utveckling och evidensbasering av tandvårdens metoder. 

Till mer om risker i tandvården
Till min historia berättad av Tf-medlemmar