Mer klinisk forskning inom tandvården efterlyses

Uppföljning och utvärdering av behandlingar som görs i tandvården behövs. I dag är evidensen låg eller obefintlig för de olika åtgärder som vidtas. Evidens saknas exempelvis för att göra rotfyllningar trots att cirka 250 000 sådana görs per år. Ekonomiska satsningar på forskning inom odontologin behövs och prioritet bör vara kliniska uppföljningar av den vård som ges i dag, skriver här Tandvårdsskadeförbundet.

Exemplet på icke-evidensbaserade metoder inom odontologin är rotfyllningar. Mycket annat saknar också evidens. År 2010 publicerades en utvärderinga av den kunskap som finns i dag om rotfyllningar. Flera Cochrane-rapporter har också publicerats med liknande resultat.

SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) konstaterar i rapporten följande: ”Trots att rotfyllning är ett både vanligt och kostsamt ingrepp, är den vetenskapliga kunskapen på området ytterst begränsad. Forskningen ger inga besked om hur man bäst avgör när borren bör undvikas och tandpulpan bevaras. Ingen vet heller vilken teknik och vilket material för rotfyllningar som fungerar bäst, och tandläkarna har olika uppfattning om när en tidigare fyllning bör göras om."

Forskning saknas
För den som ska gå till tandläkaren är detta inte särskilt uppmuntrande. Det saknas helt enkelt forskning om vilka metoder som är bäst när det gäller rotfyllningar och många andra områden inom odontologin. Mer anmärkningsvärt kanske är att inga jämförande studier gjorts gällande hälsoeffekter av att extrahera respektive rotfylla infekterade tänder.

Trots att kunskapsnivån är låg eller obefintlig fortsätter Socialstyrelsen att rekommendera rotfyllning istället för extraktion och rekommenderar omgörning av rotfyllda tänder i stället för att ta bort dem. Allt utan att egentligen ha några vetenskapliga belägg för varken det ena eller det andra.

I detta extremt osäkra läge är det rimligt att delge patienten osäkerheten i den odontologisk behandlingen. En väl informerad patient bör därefter själv kunna avgöra om en tand ska extraheras eller inte. Socialstyrelsens riktlinjer måste ses över för att ge tandläkarna direktiv om hur sådan information ska gå till.

Sjuk av rotfyllningen
Tandvårdsskadeförbundet har många medlemmar med besvär av rotfyllda tänder.En del har tillfrisknat efter flera års ihållande problem. Det handlar om allt från extrem trötthet och värk till psykiska besvär. Patienterna måste tas på allvar och Socialstyrelsen och tandläkarna bör vara medvetna om att dessa känsliga personer påvisar någonting som annars är svårt att upptäcka. 

- Att följa upp ooch utvärdera hälsoeffekter av rotfyllningar bakåt i tiden är fullt möjligt och borde göras, säger Ann-Marie Lidmark ordförande i Tandvårdsskadeförbundet. Sådan forskning kan starta redan i dag och det man bör titta på är dels om rotfyllningen är väl gjord, vilket material som använts, bakterier vid roten i de fall röntgenbilder finns efter behandling samt förekomst av sjukdomar utanför munhålan.

Forskning bör också göras för att kontrollera om rotfyllningar eller extraktion av tänderna är bäst ur hälsosynpunkt. Först därefter finns anledning att ge mer precisa riktlinjer. I väntan på resultatet bör  tandläkaren alltid informera patienten innan en rotfyllning om risker och lyckandefrekvens.