Man måste se på hela konstruktionen om man vill bygga ett hållbart hus!
Det ovanligt hårda vintervädret med snömassor och häftiga stormar ställer inte bara till trassel i trafiken. Det nya klimatet orsakar också påfrestningar för mindre robusta huskonstruktioner med fukt- och mögelskador som följd.
– Alla byggmaterial skadas men det gäller att se på hela konstruktionen om man vill bygga ett långsiktigt hållbart hus, säger Ingemar Samuelson, föreståndare för portalen Fuktcentrum och med sin arbetsplats på SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, i Borås.
Han drar paralleller till de kraftiga översvämningarna som skedde i Mellaneuropa för några år sedan. När den tyska staden Dresden nästan dränktes i flera meter höga vattenmassor från floden Elbe.
– Vattnet stod upp till andra våningen på de mest utsatta ställena, säger han, och de husen fick naturligtvis fukt- och mögelskador. De fick saneras men eftersom de var byggda i tegel kunde de räddas. Det hade varit svårare att klara en nybyggd svensk villa.
– Vi har ju sett liknande fall i Sverige, vid Finjasjön, i Arvika och Emån, fortsätter han. De sjönära husen är i fara och i stället för att husägarna ska extrabeskattas för läget borde de få hjälp med att bygga så att husen blir långsiktigt hållbara.
Ingemar Samuelson är specialiserad på forskning inom Byggnadsfysik och Energiteknik på SP och fuktproblematiken är en viktig del.
– Ett hus ska stå i många år och vi tittar både på utomhus- och inomhusklimatet för en aktuell konstruktion. Vi arbetar bland annat med luftkvalitet, fuktsäkerhet och lufttäthet. Utomhusklimatet har förändrats under 2000-talet med kraftiga väderväxlingar, och det ställer ökade krav på byggmaterial och konstruktioner.
– Även inomhus har det skett förändringar i vårt sätt att leva. Vi badar och duschar i allt högre grad men samtidigt har vi minskat på ventilationen för att spara energi. Det finns många smarta energilösningar men de kan påverka luftkvaliteten. Risken är ju att man löser ett problem men skapar ett annat.
–Det är viktigt att valet av material till ytter- och innerväggar samspelar med husets användning.
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, gör egna utredningar men är också remissinstans åt bland annat myndigheter, arkitekter och småhuskonstruktörer. SP kvalitetssäkrar konstruktioner, byggsystem, material eller produkter som uppfyller kraven.
Efter de senaste årens larm om ”fuskbyggen” blir det allt vanligare att svenska småhuskonstruktörer testar sina hus och söker en P-märkning från Sveriges Tekniska Forskningsinstitut innan de börjar bygga.
– De omtalade fuktskadorna i träregelväggar som putsats på isolering av styrencellplast eller mineralull som sitter direkt mot en yttre skiva av kartonggips eller plywood har väl fått upp ögonen både på konstruktörer och blivande villaägare. Vi har märkt ett ökat intresse under de senaste tre-fyra åren där producenter allt oftare utvärderar egna modeller för att testa funktion och hållbarhet, men också för att utbilda sina byggare i hur man bygger ett långsiktigt hållbart hus. Både de och vi bygger upp modeller i full skala i laboratoriemiljö där vi belastar med hårt klimat för att se hur regntätt ett hus är. Vi gör även mekaniska provningar och beräkningar för att få fram de bästa lösningarna.
Gå in på www.tegelinformation.se och hitta ytterligare information.
För ytterligare information, kontakta:
Tommy Bisgaard Tegelinformation Tel: 45 33 32 34 34 e-post:kalktegl@mail.dk www.tegelinformation.se
Svenska och danska tegelproducenter gör tillsammans med den danska branschföreningen ”Kalk- og Teglværksforeningen” en svensk satsning på information om murat byggande. Tidningen TEGL och hemsidan www.tegelinformation.se är två av flera aktiviteter riktade gentemot svenska arkitekter och byggkonsulter samt svenska konsumenter som vill veta mera om att bygga med tegel utom- och inomhus.
