Tegelbranschen är utmärkt när kvalitetskraven skärps

Branschen förutspår att många offentliga byggnader går en ovanligt utmanande tid till mötes. Oron gäller säkerheten i de hus där man har använt byggmaterial som inte är CE-märkt, inte har genomgått en tredjepartskontroll eller något frivilligt kontrollsystem.

– Byggmaterial som CE-märkts efter en opartisk tredjepartskontroll bör vara ett ofrånkomligt krav för alla offentliga byggnader. Man kan förvänta sig att hus som används av många människor ska vara lagenliga, trygga och hälsosamma för alla dem som vistas i dem, säger Tommy Bisgaard, direktör för Byggitegel.se.

CE-märkning av byggmaterial med tredjepartskontroll bidrar till säkerheten och är en garanti för att huset håller och kan användas utan risk för liv och lem. CE-märkningen dokumenterar, där den har utförts korrekt, att alla krav på produkten har uppfyllts, till exempel när det gäller format, styrka och hållbarhet. Det har blivit ett problem nu när trenden med att bygga med återvunnet material har löpt som en stormvind genom det offentliga byggandet i hela Skandinavien. Problemet är att man inte kan vara säker på materialens styrka, kvalitet, hållbarhet med mera.

Ett skolexempel

Det ska byggas många skolor i alla de större städerna. Fokus ligger på hållbarhet och här kommer återvunnet material in i bilden.

Vi föreställer oss att det har byggts en ny skola i återvunnet tegel. Bygget har lovprisats både för god design och hållbarhet. Man har valt att använda tegel som inte är CE-märkt. Alla är glada – men två år efter invigningen sker något helt ”oväntat”.

På skolgården upptäcker en lärare att några barn står och pillar ut tegelbitar från väggen på den nya skolan. Det går väl inte? Det måste vara byggfusk och dåligt hantverk, tänker läraren och motar bort barnen från hålet i väggen. Vaktmästaren tillkallas och väggen spärras av så att det inte händer en olycka.

Snart hopar sig frågorna om säkerhet och ansvar:

Vem har egentligen ansvar för skolbyggnaden, när arkitekten beslutat att skolan ska byggas med tegel som inte är CE-märkt och helt saknar tredjepartskontroll under tillverkningen?

Byggherren har ansvaret för hur huset används men är det bara tanken på hållbarhet som räknas? Och vem har egentligen ansvaret för skolbarnens trivsel och säkerhet?

Hur kan konstruktören vara säker på och räkna fram att stabiliteten håller i huset?

Konstruktören ansvarar för styrkeberäkningarna men med tanke på att tryck och tryckstyrka normalt bara kan mätas på en sten med CE-märkning med utförd fabrikskontroll, så måste det betyda att konstruktörens ansvarsförsäkring inte gäller, om olyckan skulle vara framme och huset rasar samman.

Hur kan murarmästaren vara säker på att stenen har tillräcklig styrka och vidhäftning för att kunna användas i ytterväggen när man inte kan använda befintliga beräkningstal enligt de normer som gäller?

Mäster ansvarar för byggandet men utan CE-märkning kan murarmästaren normalt inte se om stenen kan användas i ytter- eller innerväggen utan risk för framtida ras eller sprickor i murverket.

Hur kan murarna vara säkra på att man har valt rätt murbruk när stenen inte är märkt?

Muraren kan ta på sig ansvaret att välja murbruk och för hur arbetet ska utföras men minutsug, vidhäftning med mera är beroende av hur tegel och murbruk fogas ihop. Om det inte finns någon vidhäftning eller bara en liten sådan kan stenarna ”dras” ifrån varandra antingen på grund av vindlast eller av små nyfikna barnfingrar.

Hur kan byggherrar och politiker försäkra sig om att den färdiga byggnaden lever upp till alla lagstiftade krav på hållbarhet, estetik, arkitektur, trivsel, säkerhet och alla de andra parametrar som ingår i kriterierna för vad som är en bra skola och därmed följer gällande lagstiftning?

Se därför till att det finns en heltäckande dokumentation för alla element av byggandet, även för byggmaterialen. CE-märkta byggmaterial med tredjepartskontroll är också en fråga om säkerhet.

Titta nu efter märket

Tankeexperimentet visar tydligt att det finns ovanligt många hål i osten när ansvaret för ”byggfusket” ska fastställas. Därför kan vi bara vädja till politiker, byggherrar, försäkringsbolag, ja, hela branschen, att CE-märkning med tredjepartskontroll ska användas oavsett vilken typ av byggmaterial det handlar om, och oavsett om det är alldeles nytt eller återvunnet.

– Problemet är särskilt iögonfallande när det gäller återvunnet material. En tegelsten tappar till exempel en stor del av sin vidhäftningsförmåga när den återvinns. Man kan säga att teglets egenskaper utnyttjas vid den kemiska process som sker mellan murbruk och tegelsten första gången som stenen används men samtidigt minskar teglets förmåga att vid ett senare tillfälle uppnå god vidhäftning med nytt murbruk, förklarar Tommy Bisgaard.

Man kan inte se på en återvunnen tegelsten hur stor vidhäftningsförmåga som finns kvar och därmed ökar risken för att teglet inte fäster ordentligt i murverket.

– CE-märkningen innebär en garanti för att de parametrar som tryggar vidhäftningen finns med. CE-märket öppnar inte bara för handel över gränserna i EU – tredjepartskontrollen garanterar produktens egenskaper.

Fakta om CE-märkning

CE-märkning ska garantera att en produkt följer EUs regler enligt Byggvaruförordningen och gör det alltså möjligt rent lagligt för varor att flyttas fritt inom den europeiska marknaden.

När en tegeltillverkare använder CE-märkningen garanterar han att produkten uppfyller alla lagstadgade krav för CE-märkning.

Det betyder att tillverkaren har:

Bekräftat att produkten uppfyller alla relevanta krav (till exempel på hälsa, säkerhet eller miljökrav).

Fått den undersökt av ett oberoende tredjepartsvärderingsorgan.

Det är tillverkarens ansvar att sörja för en tredjepartskontroll, att utarbeta den tekniska prestationsdeklarationen med tredjepartskontroll och att fästa CE-märkningen med de obligatoriska och nödvändiga upplysningarna på produkten.

I säljledet ska man kontrollera om produkten har en CE-märkning och att dokumentationen som krävs är i ordning. Om produkten har importerats från ett land utanför EU ska importören både kontrollera och försäkra sig om att tillverkaren i det aktuella landet har gjort sig det besväret och att dokumentationen kan visas upp.

Använd därför bara CE-märkta produkter som ger alla nödvändiga upplysningar och som kan användas för det som de är avsedda för. 

För ytterligare information, kontakta:

Tommy Bisgaard Tegelinformation Tel: 45 33 32 34 34 e-post:kalktegl@mail.dk www.tegelinformation.se

Svenska och danska tegelproducenter gör tillsammans med den danska branschföreningen ”Kalk- og Teglværksforeningen” en svensk satsning på information om murat byggande. Tidningen TEGL och hemsidan www.tegelinformation.se är två av flera aktiviteter riktade gentemot svenska arkitekter och byggkonsulter samt svenska konsumenter som vill veta mera om att bygga med tegel utom- och inomhus.

Taggar: