Vad är ett hållbart hus?
– Ett lågenergihus, ett ”grönt” hus som släpper ut låga halter av koldioxid, brukar beskrivas som hållbart. Men i de allra flesta fall handlar det inte alls om hållbar utveckling. Det hävdar Tommy Bisgaard, direktör för den svensk-danska branschorganisationen Tegelinformation.
– Många sätter likhetstecken mellan ett lågenergihus och långsiktig hållbarhet men energiförbrukningen för uppvärmningen och koldioxidutsläppen från ett hus motsvarar bara omkring 20 procent av den totala summan som gäller hållbarhet. Vi måste ta med alla aspekter när vi ska ta ställning till om ett hus är hållbart, säger Tommy Bisgaard. – För att uppnå 100 procents hållbarhet krävs det att en rad viktiga aspekter förutom energi ingår i beräkningen. Det handlar bland annat om husets livslängd, underhållsbehov och sociala förhållanden som inomhusklimat, hälsa och livskvalitet. – Bara för att man bygger ett lågenergihus betyder det inte att det är sunt att bo i det, säger Tommy Bisgaard. EU har gett klara riktlinjer för vad som ska räknas som hållbart byggande, och där väger hälsa och inomhusklimat tungt. Vi tillbringar mellan 70 och 90 procent av vårt liv inomhus, och därför är det viktigt att inomhusklimatet fungerar och att vi inte blir sjuka av det. Under 2008 valde EU ut byggsektorn som en av sex marknader som ska lyftas fram och utvecklas mot långsiktig hållbarhet. Mellan 10 och 15 procent av befolkningen i EU är direkt eller indirekt sysselsatt i eller knuten till byggsektorn. Om man ser på omfattningen av bygg- och bostadsmarknaden i EU så blir det höga siffror: Ca 20 procent (räknat i ton) av Europas industriproduktion är byggnadsmaterial, 30 procent är hushållsavfall och vattenförbrukningen ligger på 20 procent. EU arbetar övergripande för att jordens sex miljarder människor – som år 2050 beräknas ha vuxit till nio miljarder – kan leva i ett hållbart samhälle. Men vad är det då som säger att ett hus är hållbart? Från vaggan till graven Flera europeiska specialister och forskare har gemensamt kommit fram till en definition av hållbart byggande. Den grundläggande definitionen på långsiktighet innebär att man delar upp den på en produktnivå och en husnivå och man räknar med den totala livscykeln för båda nivåerna. – När vi talar om byggprodukter eller byggmaterial så är det stor skillnad mellan om vi bara intresserar oss för den miljöpåverkan som sker i råvaru- och produktionsfasen eller om vi mera korrekt ser på hur miljön påverkas även när produkten har lämnat fabriken. Då blir det också en fråga om hur vi transporterar, använder, underhåller och transporterar bort materialet. Och när huset ska rivas är det också skillnad på om det kan återanvändas eller måste deponeras, förklarar Tommy Bisgaard. Tegel består av lera, som hämtas från jordens inre, och därefter formas och bränns det i ugn i hög temperatur. På så sätt används naturens egna råvaror som efter en miljövänlig behandling blir mycket solida och vädertåliga tegelstenar. Tegel är dessutom miljövänligt att transportera bort och det kan återanvändas. I Danmark återanvänds cirka 95 procent av teglet. Det kan användas till ny produktion av byggmaterial, som kompletterande material eller som utfyllnad vid större anläggningsarbeten. Krossat tegel används även som underlag på tennisbanor. När man räknar ihop alla indikatorerna för en traditionell tegelprodukt, till exempel en tegelsten eller en takpanna, kommer man fram till att tegel på ett väsentligt och positivt sätt bidrar till ett hållbart byggande. De danska kalk- och tegelbruken använder sig av en mycket modern tillverkningsteknologi och under de senaste trettio åren har man på olika sätt minskat energiförbrukningen under produktionen. Därigenom har branschen under de senaste 25 åren halverat energiförbrukningen. Dessutom har tegelbranschen arbetat för att reducera koldioxidutsläppen, bland annat genom att växla från kol till gas vid bränningen. Pelare i ett grekiskt tempel EU och forskarna beskriver hållbarheten som ett grekiskt tempel. För att taket på ett tempel inte ska rasa in är det nödvändigt att alla stöttande pelare är intakta. Byggnivåns tre pelare består av miljömässiga, sociala och ekonomiska indikationer. De miljömässiga indikationerna handlar om den påverkan som ett hus har under hela sin livslängd på den globala uppvärmningen, försurningen och annan miljöpåverkan av jord, vatten och luft. Ett hus plockar poäng beroende på om det bidrar positivt eller negativt till miljön. Det samma gäller de sociala indikatorerna. Man får hög poäng om man har ett sunt inomhusklimat, en bra dricksvattenkvalitet, en god livskvalitet och om det står i en arkitektoniskt tilltalande miljö. Fasadtegel och tegelpannor kan reglera temperatur och fuktighet i huset och det främjar ett gott inomhusklimat. Mögel och ångor av formaldehyd som är ett växande inomhusklimatproblem finner man ytterst sällan i fullmurade tegelhus, eftersom mikroorganismer inte kan växa på tegel. De ekonomiska indikatorerna för hållbart byggande handlar bland annat om livslängd, underhållskostnader och återförsäljningsvärde. I den totala summan för hållbarhet beräknas de ekonomiska aspekterna med 1/3 av de två andra aspekterna, de miljömässiga och sociala. Ett fullmurat hus kostar kanske lite mer att bygga än ett motsvarande i lätta material, som till exempel trä, men under husets livslängd tjänar man in den merkostnaden. Dels är restvärdet på ett tegelhus generellt sett högre, dels är underhållskostnaderna mycket låga. Man ska också räkna med att ett tegelhus brukar ha en livslängd på mer än hundra år. – Alla tillverkare av byggmaterial måste förbereda sig på att det kommer att ställas högre krav på hållbarhet, som bland annat innebär att byggmaterialen får längre livslängd. Därför gäller det att fokusera på en sådan utveckling – framtiden är nu, säger Tommy Bisgaard.
