"Brist på kunskap största hindret mot säkerheten"

Aktörer i offentlig sektor är mer förberedda och har större förtroende för att verksamheten ska kunna stå emot digitala attacker än privata företag. Det visar en omfattande nordisk undersökning om digital säkerhet som genomförts av Telenor i Sverige, Norge, Danmark och Finland.

Telenor har intervjuat företrädare för företag, offentlig sektor och privatpersoner i Sverige, Norge, Danmark och Finland i Nordens mest omfattande undersökning om digital säkerhet. Det är tydligt att aktörer i offentlig sektor oftare blir utsatta för attacker än privata företag och kanske är det därför de också i högre grad svarar att de är förberedda och har högre förtroende för det egna säkerhetsarbetet än aktörer från privata företag. I motsats till detta svarar privatpersoner i Sverige att de har relativt lågt förtroende för att myndigheterna ska kunna stå emot attacker.

Öppenheten kring att bli utsatt är en annan fråga där svenska företag utmärker sig som de i Norden som lägger minst vikt vid att agera transparent. Endast 51 procent av de svarande svenska företagen anser att företag som är öppna om incidenter bygger förtroende och bättre rykte, motsvarande siffra från övriga länder ligger på 60–70 procent. Samtidigt är de svenska företagarna mindre oroade än kollegor från grannländerna, både för att attacker ska skada företaget och för att varumärket ska skadas.

–         Vi är nog lite naiva i Sverige och det oroar mig att många av svaren tyder på att det saknas kunskap bland företagen. Just bristen på kunskap och expertis uppges också vara det största hindret från att skydda sig så här borde vi kunna göra insatser i Sverige. Med tanke på att kunskapsnivån är lägre än nödvändigt borde investeringsviljan vara stor, men även här ligger vi tyvärr lägst i Norden, menar Marcus Lundblad, säkerhetsexpert på Telenor.

Vi är minst oroade över att råka ut för cyberbrott på jobbet

Majoriteten av privatpersonerna i Sverige (63 procent) anser att det är viktigt att vi skyddar oss mot olika typer av bedrägerier och cyberkriminalitet. I grannländerna är motsvarande procentsats 36–54. Insikten har blivit större sedan tidigare mätningar, men 32 procent svarar fortfarande att de inte tror att det är så viktigt. De flesta uppger att det de gör för att skydda sig är att undvika att klicka på okända länkar eller öppna okända filer.

–         Det är jättebra att vara skeptisk, men det som skulle behövas utöver det är att använda enkla åtgärder som till exempel tvåfaktorsautentisering där det går. Vi behöver generellt även bli mycket bättre på vår lösenordshantering – ha unika lösenord på varje ställe och använda långa, komplexa lösenord som är svåra att lista ut, tipsar Marcus Lundblad.

Att bli av med uppgifter till banken eller bli ID-kapad är fortfarande det som oroar oss mest och det är på det privata planet vi oroar oss och där vi säger oss ha blivit utsatta. 91 procent säger att de inte har råkat ut för något cyberbrott eller försök till detta på sin arbetsplats och endast 12 procent säger sig vara oroade över att tappa kontrollen över arbetsrelaterade dokument.

Svenska företag använder AI minst i Norden

I undersökningen ställdes även frågor relaterade till AI och säkerhet. Svaren visar att svenska invånare är de som är minst oroade över AI-relaterade bedrägerier samtidigt som de har lägst förtroende för att de ska upptäcka bedrägerier som skapats av AI.

Både privatpersoner och företag tror att AI skapar större skada än nytta för säkerheten, även om företagen är något mer optimistiska.

När det gäller företag och offentlig sektor ligger Sverige efter när det gäller användningen av AI. Bara 9 procent av de svenska företagen säger sig ha använt AI som ett verktyg, jämfört med 13–18 procent i övriga länder.

–         Användandet ser väldigt lågt ut i undersökningen, vilket antagligen beror på att många inte är medvetna om hur AI är integrerat i de tjänster de köper eller nyttan det tillför på arbetsplatsen. Experimentering kring AI har skjutit i taket och det är viktigt att företag sätter riktlinjer och hänger med i utvecklingen, säger Marcus Lundblad.

Resultat bland företag/offentlig sektor i Sverige (ett urval)

• 23 procent har upplevt cybersäkerhetsincidenter eller attacker det senaste året, i offentlig sektor; 49 procent
• Störst är oron för malware och att data ska läcka
• 40 procent tror att de kommer att investera mer i cybersäkerhet inom en snar framtid (övriga länder 58–68 procent)
• 68 procent har förtroende för att deras verksamhet kan upptäcka och reagera på attacker (övriga länder: 83–87 procent)
• Största hindren är brist på kunskap och expertis (33 procent) samt brist på förståelse och medvetenhet hos anställda (19 procent)
• 15 procent tror att AI kan förstärka säkerheten medan 27 procent tror att den är en risk. 23 procent tror inte att AI vare sig förstärker eller försvagar säkerheten.

Resultat bland privatpersoner (ett urval)

• 63 procent anser att de behöver skydda sig själva och sin data mot olika typer av bedrägerier och cyberkriminalitet (36–48 procent i övriga länder)
• Störst är oron för att bli av med bankinformation (86 procent) och ID-kapningar (83 procent). 32 procent är oroliga för att tappa kontroll över sina sociala medier, bland 18–29-åringar är 44 procent oroliga.
• 50 procent har fått mejl eller sms som varit misstänkt bluff medan 42 procent har tagit emot bedrägerisamtal och 26 procent att de uppmärksammat investeringsbedrägerier och 23 procent att de upplevt falska webbsidor och onlinebutiker.
• 66 procent är oroliga för vad en cyberattack kan innebära för samhällets säkerhet (48–65 procent i övriga länder) och 40 procent tror att nationella myndigheter är rustade att avvärja större cyberattacker (47–67 i övriga länder).
• 8 procent tror att AI kan stärka säkerheten medan 35 tror att AI försvagar säkerheten. 21 procent tror inte att AI vare sig förstärker eller försvagar säkerheten.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Norstat på uppdrag av Telenor Group i slutet av oktober 2023. Bland de svarande finns cirka 500 representanter för företag och offentlig sektor i varje land och cirka 1000 privatpersoner i respektive land. Undersökningen görs två gånger/år.

För att få tillgång till mer data, mejla press@telenor.se

Presskontakt

Boel Bengtsson
08-410 100 40
press@telenor.se

Om Telenor

Telenor Sverige AB är en helhetsleverantör av telekommunikationstjänster och vårt mobilnät täcker 99,9 procent av hela Sveriges befolkning. Telenor Sverige tillhandahåller idag cirka 3 miljoner mobilabonnemang och har cirka 700 000 fiber- och bredbandskunder samt en halv miljon tv-kunder. Telenor Sverige omsätter cirka 12,6 miljarder kronor (2023) och har cirka 1 600 anställda.

Läs mer på www.telenor.se

Om Telenorkoncernen

Telenorkoncernen är en internationell leverantör av kommunikationstjänster inom tele, data och media, med cirka 158 miljoner kunder. Koncernen är en av världens största mobiloperatörer med en omsättning på 99 miljarder norska kronor (2022) och cirka 14 000 anställda. Telenor är noterat på Oslo Børs (TEL).

Läs mer på www.telenor.com