Föräldrar har låg kunskap om barnens liv på nätet

Föräldrar tror att de har koll på sina barns vardag online. Men en ny undersökning från Demoskop på uppdrag av Telenor visar annorlunda. Bland annat är kännedomen om de populäraste sociala nätverken väldigt låg. Många föräldrar pratar dessutom knappt med sina barn om livet online. Därför startar Telenor tillsammans med organisationen Surfa Lugnt nu kampanjen #Nätprat med en konkret nätpratsguide för föräldrar.

82 procent av alla föräldrar uppger att de har stor eller mycket stor koll på vad barnen gör på nätet. Men en jämförelse med barnens verkliga användande visar en annan bild. Många föräldrar har till exempel låg kunskap om flera av de populäraste sociala nätverken bland unga. Många vet inte ens att deras barn använder dem. Det visar Telenors undersökning med över 1 000 föräldrar.

Bara var tredje förälder känner till exempel till Kik, endast var tionde vet vad Ask.fm är och inte ens fyra av tio känner till Snapchat.

Jämförelser med undersökningar* på barn indikerar dessutom att fler barn än vad föräldrarna känner till är utsatta för till exempel kränkande kommentarer, nätmobbning och kommer i kontakt med olämpligt material som våld och porr på nätet.

Fyra av tio föräldrar pratar aldrig eller sällan med barnen om deras liv online, hälften ser inget behov. När de har frågor om barns vanor online vänder sig tre av fyra till andra föräldrar. Bara en av fyra vet var de kan vända sig för information eller stöd kring barns internetanvändning.

Som en del av sitt långsiktiga arbete med trygghet på nätet som pågått sedan 2004 lanserar Telenor Sverige nu därför #Nätprat, för att främja samtalet om nätet mellan barn och vuxna. Tillsammans med organisationen Surfa Lugnt har Telenor bland annat tagit fram en praktisk nätpratsguide.

– Vi tror att en av nycklarna för att motverka mobbning och kränkningar online är att föräldrar och barn pratar mer med varandra om livet på nätet. Föräldrar frågar sina barn vart de ska innan de går utanför dörren. Trots det är det många som inte vet var deras barn befinner sig varje dag på nätet. Nätpratet är det kanske viktigaste samtalet många ännu inte haft, säger Lina Sundqvist, ansvarig för kundtrygghet och -analys på Telenor.

– Man behöver inte vara datatekniker för att som förälder prata med sina barn om vad som händer på nätet. Det räcker långt att bara vara intresserad och fråga kring vad som händer, precis som vi gör när det gäller skolan eller fotbollsmatchen, säger Kristina Axén Olin, styrelseordförande för Surfa Lugnt.

Undersökningens resultat i korthet:

• Föräldrar har låg kunskap om Snapchat, WhatsApp och Kik. De känner till Facebook i hög utsträckning och har hyfsad koll på Instagram och Twitter. Övriga sociala medier känner de knappt till alls.
• Bara 60% av föräldrarna till 11-14-åringar uppger att deras barn har Snapchat, 65% att barnen har Kik, 77% att de har Instagram, 62% Facebook och 18% Twitter. I verkligheten använder betydligt fler barn de sociala plattformarna**.
• Mer än var fjärde förälder kan inte svara på om deras barn använder WhatsApp, Ask.fm eller Vine.
• Fyra av tio föräldrar har satt upp regler för vilka sociala medier barnet får använda. Ju mindre koll föräldrarna har på vad barnen gör online, desto färre regler.
• 28 procent tycker att deras barn är på nätet för mycket. Nästan en av fem är rädd att internet och spel ska göra barnen socialt isolerade.
• Oroligast är föräldrar för att andra viktiga aktiviteter blir lidande, men även att barnen ska komma i kontakt med olämpligt material, kontaktats av vuxna i sexuella syften eller bli mobbade.
• Fyra av tio tycker att internetleverantörer borde ta ett större ansvar.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes den 11-18 september 2015 av Demoskop på uppdrag av Telenor. 1 019 föräldrar till barn 7-18 år har intervjuats i en internetenkät som skickats ut till en slumpmässigt telefonrekryterad panel.Resultatet har vägts med avseende på föräldrarnas kön och ålder.

Om #Nätprat
#Nätprat är en kampanj från Telenor för att främja samtalet mellan vuxna och barn om livet online, i syfte att motverka mobbning och kränkningar bland barn och unga på nätet. #Nätprat går ut på att öka vuxnas kunskap om nätet och ungas digitala vardag och är en del av Telenors övergripande arbete med trygghet på nätet; ’Trygg på nätet’ vars syfte är att fler ska känna sig trygga och obehindrade i sin digitala vardag.

Om Surfa Lugnt
Nätverksorganisationen Surfa Lugnt har funnits sedan 2005 och arbetar för att höja vuxnas och skolans kunskaper kring ungas vardag på internet och inspirera dem att engagera sig i ungas nätvardag. Surfa Lugnt samlar myndigheter, företag och ideella organisationer och erbjuder experter inom internetsäkerhet i barn- och ungdomsfrågor samt en plattform för utbildningsinsatser mot föräldrar, lärare, pedagoger och andra viktiga vuxna. Läs mer på Surfalugnt.se

Om Telenors trygghetsarbete
Telenor har sedan 2004 flera initiativ på sina 13 marknader med fokus att göra internet till en säkrare plats för barn, och ingår bland annat i den europeiska koalitionen ”CEO Coalition to make the Internet a better place for kids”. I Sverige samarbetar Telenor bland annat med ECPAT, NOA (f.d. Rikskriminalpolisen), Surfa Lugnt och Röda Korset. 

Telenor tar aktivt ställning mot barnsexhandel och är sedan 2013 samarbetsföretag åt ECPAT. I år lanserade Telenor Sverige rapportknappen ”Telenor Safe Report” som gör det möjligt för användare att rapportera misstänkt barnsexhandel i mobilen, ett tips som automatiskt och anonymt går till ecpathotline.se. 2010 utvecklade Telenor, tillsammans med Röda Korsets ungdomsförbund, mobilchatten Jourhavande kompis. Samma år blev Telenor och Bredbandsbolaget även aktiva medlemmar i organisationen Surfa Lugnt. Telenor avslutade nyligen det fyraåriga skolprojektet Surf Academy där elever utbildats till internetambassadörer i syfte att utbilda sina egna lärare, och genomförde åren 2012-2014 TNS/SIFO-rapporten ”Barns Mobila Vanor”.

* Stiftelsen Friends Nätrapport
** Internetstiftelsen i Sveriges undersökning Svenskarna och internet 2015 och Statens medieråds Ungar & medier 2015.

Taggar: