Var femte svensk har delat information från okänd källa

Fyra av tio svenskar tror att deras flöden i sociala medier visar missvisande information om riksdagsvalet. Majoriteten litar inte heller på det som vännerna delar. Samtidigt uppger var femte att de själva delat inlägg under det senaste året utan att kontrollera källan. Det visar en undersökning som Telenor och den ideella organisationen Surfa Lugnt genomfört med hjälp av Novus.

Sammanlagt 1000 svenskar har tillfrågats om deras inställning till källkritik och den information som sprids online. Resultaten visar att majoriteten (65 %) inte litar på informationen som ens vänner delar i sociala medier.Fyra av tio (41 %) tror också att deras flöden på sociala medier innehåller opålitlig information angående riksdagsvalet medan endast 18 procent litar på den.Samtidigt uppger 20 procent att man delat en artikel eller ett inlägg utan att kontrollera eller känna till källan.

- Internet ger fantastiska möjligheter för att inhämta information och delta i det politiska samtalet, men det finns också fallgropar. Rykten och rena osanningar kan spridas snabbt med stort genomslag. Undersökningen visar att en stor del av svenskarna är väl medvetna om detta, men att många fortfarande även delar information utan att granska eller värdera källan, säger Katarina Hamnholm, nätpratsexpert på Telenor.

Varannan höjer rösten när vänner sprider opålitlig information
Yngre personer är mer kritiska till information på internet än vad äldre är. Samtidigt är unga sämre på att påpeka för vänner att de delar missvisande information. Drygt hälften, 53 procent, av alla personer mellan 30 till 49 år har som vana att påpeka för sina vänner när de delar opålitliga artiklar eller inlägg i sociala medier. Bland landets 18–29-åringar är det 41 procent som gör det.

- Dagens unga är relativt duktiga på att förhålla sig kritiskt till den information som sprids, men samtidigt drar sig många för att påtala felaktigheter eller tveksamma påståenden från vänner och bekanta. Unga och äldre behöver samtala mer och även lära sig av varandra när det gäller källkritik och att slå hål på osanningar på nätet, säger Katarina Hamnholm.

För att uppmärksamma vikten av att vara källkritisk online, och göra det roligare att lära sig om källkritik, har Telenor och Surfa Lugnt tagit fram “Jakten på Sanningen” – ett sällskapsspel där man tar internet till hjälp för att svara på kluriga frågor. Spelet används även av lärare i hundratals skolor runtom i landet för att diskutera källkritik och nätprat i klassrummen.

För mer information, vänligen kontakta:
Katarina Hamnholm, nätpratsexpert, Telenor
katarina.hamnholm@telenor.se

Undersökningens resultat:

• 41 procent av svenskarna tror att informationen angående valet är opålitlig i deras sociala medier-flöde. Endast 2 procent tror att informationen är mycket pålitlig.
• Var femte svensk (20 procent) har under det senaste året delat en artikel/påstående/inlägg från en källa som man inte känner till eller har kollat upp.
• 65 procent litar inte på information som ens vänner delar i sociala medier.
• 47 procent brukar säga till sina vänner när de delar opålitlig/missvisande information i sociala medier.
• Yngre personer är sämre än äldre på att tillrättavisa vänner när de delar opålitliga artiklar eller inlägg i sociala medier. 53 procent i åldersgruppen 30 till 49 år brukar göra det medan endast 41 procent av landets 18–29-åringar gör det.
• De vanligaste sätten att lära sig om källkritik på internet är; ”kollat upp själv” (42%) följt av ”i skolan” (24%) och ”genom mitt arbete” (14%). 5 procent har tagit hjälp av släkt och vänner. 1 av 10 har inte lärt sig om källkritik på internet.
  

Om undersökningen
Undersökningen är genomförd av Novus på uppdrag av Telenor och den ideella organisationen Surfa Lugnt. Totalt har 1 093 webbintervjuer genomförts under perioden 11-17 januari 2018. Resultaten är riksrepresentativa. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel.

Om Nätprat
Nätprat är ett initiativ från Telenor och den ideella organisationen Surfa Lugnt för att främja samtalet mellan vuxna och barn om livet online och att öka vuxnas kunskap om ungas digitala vardag. Nätprat består bland annat av konkreta verktyg för barn, föräldrar och skolor, till exempel lektionsmaterialet Nätpratsläxan och brädspelet Jakten på Sanningen. Läs mer om nätprat på nätprat.se.

Om Jakten på sanningen
Jakten på sanningen är frågespelet där din förmåga att söka kunskap sätts på prov. Med internets hjälp har spelets deltagare möjlighet att undersöka fakta och slå hål på osanningar online. Jakten på sanningen är en del av Telenors och den ideella organisationen Surfa Lugnts initiativ Nätprat och har tagits fram tillsammans med internetforskaren Elza Dunkels och spelutvecklaren Alexander Kandiloros. Rekommenderad ålder är 9+, spela gärna med hela familjen. Läs mer om Jakten på sanningen på telenor.se/jaktenpasanningen.