Crafoordpriset: Pristagare föreläser i Lund 24 maj
Årets Crafoordpris går till tre toppforskare för banbrytande insatser för vetenskapen. Två pristagare delar på priset i astronomi och en pristagare får priset i matematik. I samband med prisutdelningen håller pristagarna föreläsningar i Aulan i Kårhuset LTH, Lund den 24 maj. Det finns också möjlighet till enskilda intervjuer med de spännande pristagarna.
Lundabaserade Crafoordstiftelsen delar årligen ut Crafoordpriset, en av de högsta vetenskapliga utnämningarna i världen. Priset alternerar mellan matematik och astronomi, geovetenskaper, biovetenskaper (med särskild tyngdpunkt på ekologi) och polyartrit (t.ex. ledgångsreumatism). Ämnesområdena har fokus som saknas inom andra stora vetenskapliga priser och är bland de största och mest prestigefulla priserna. Prissumman är sex miljoner kronor och delas ut av HM Konungen vid en prisceremoni på Kungl. Vetenskapsakademien.
När:
24 maj 2016 kl. 09.30-14.15
Var:
Lunds Universitet, Aulan, Kårhuset LTH, John Ericssons väg 3, Lund
Intervjuer kan bokas för måndagen den 23 maj genom Kungl. Vetenskapsakademiens pressansvarige Hans Reuterskiöld, kontaktuppgifter nedan.
Årets Crafoordpristagare i astronomi, Roy Kerr och Roger Blandford, får priset ”för grundläggande arbeten avseende roterande svarta hål och deras astrofysikaliska konsekvenser”. Nya Zealändaren Roy Kerr, idag 81 år gammal och knuten till University of Canterbury, Christchurch Nya Zealand, löste Einsteins ekvation om roterande svarta hål matematiskt 48 år efter den formulerades i den allmänna relativititetsteorin men innan de ens kunde iakttas genom teleskop. Upptäckten skildras i boken Cracking the Einstein Code av Fulvio Melia. Med en fantastisk personlig historia och ett brokigt liv är han en spännande pristagare!
Roger Blandford, idag 66 år gammal och professor vid Stanford University, CA, USA, har studerat svarta hål och bland annat förklarat hur de svarta hålen kan avge så starkt ljus. Han har skapat och arbetar med att förfina modeller av hur gas från omgivningen strömmar in mot det svarta hålet, hettas upp och omvandlar en del av sin gravitationsenergi till strålning. Samtidigt som elektriskt laddade partiklar i form av kraftfulla jetstrålar skickas miljoner kilometer ut i rymden. Intresset för svarta hål ha ökat efter upptäckten av gravitationsvågor 2015. En karismatisk forskare som doktorerade under sir Martin Rees och har varit i Sverige många gånger.
Pristagaren i matematik, Yakov Eliashberg, idag 69 år, född i Sovjet, idag professor vid Stanford University, CA, USA, får priset ”för utvecklingen av kontakt- och symplektisk topologi och banbrytande upptäckter av rigiditets- och flexibilitetsfenomen”. Efter sin doktorsexamen i Leningrad (St. Petersburg) arbetade han med annat än forskning. Under några år undervisade och arbetade han i nordvästra dåvarande Sovjetunionen. År 1988 lyckades han komma ut ur Sovjet och via Italien flyttade han till USA och har sedan dess forskat och arbetat där.
Pressansvarig Kungl. Vetenskapsakademien
Hans Reuterskiöld
Hans.reuterskiold@kva.se,
08 673 95 44, 0706 73 96 50
Fakta Crafoordpriset Crafoordpriset är internationellt och delas ut till forskare som gjort avgörande insatser inom något av områdena biovetenskap, geovetenskap, matematik/astronomi, samt polyartrit (ledgångsreumatism). Syftet är att främja grundforskning och priset är tänkt att komplettera Nobelpriset ämnesmässigt (ämnet polyartrit finns med maa av reumatism inom Crafoordfamiljen). Bakom priset står Anna-Greta och Holger Crafoords fond och Kungl. Vetenskapsakademien, KVA, som också delar ut priset sedan 1982. Utdelningen sker till ett område per år och prissumman är 6 miljoner svenska kronor. Hemsida: www.crafoordprize.se
