Nyhetsbrev från tidningen Tillväxt nr 3, 2014
Elva miljarder till landsbygden
Runt elva miljarder kronor om året ska användas för att utveckla och stötta landsbygden med start 2014. I praktiken börjar den nya politiken att gälla först i början av nästa år.
Politiken består av två delar; Gårdsstödet och Landsbygdsprogrammet 2014–2020. Gårdsstödet ligger på runt sex miljarder kronor om året och Landsbygdsprogrammet har en total budget på 36,1 miljarder kronor fördelat över sju år, det vill säga sammanlagt cirka fem miljarder per år. 14,8 miljarder kommer från EU:s budget och 20,6 miljarder från den svenska statsbudgeten.
En nyhet inom Gårdsstödet är att nystartare inom lantbruket som är under 40 år i det nya förslaget kan få ett utökat gårdsstöd.
Risk för mer grantorka
Rapporter om grantorka har dykt upp med jämna mellanrum under senare år. Orsaken är ofta att man planterat gran på fel marker.
Torkan kan drabba träden när de är runt 20–25 år och mellan 13 och 15 meter höga. Det är i den vevan som första gallringen normalt sker.
Bo Karlsson på Skogforsk tror att problemet med grantorka kommer att öka.
– Man har planterat fel trädslag på lite för torra marker, säger han.
Anledningen är att skogsägare på grund av de ökande viltstammarna under 1980-talet och 1990-talet försökt undvika tall som ofta lämpar sig som föda åt älg och rådjur.
I stället har det blivit gran, emellanåt av sorter som lämpat sig mindre väl i vårt klimat. Efter stora stormar, som till exempel Gudrun och Per, uppstod brist på plantor och man köpte dessutom in oprövade sorter utifrån för att föryngra stormfällda marker inom den tillåtna tiden.
Läs hela artikeln »
Vädret satte stopp för virkestransporterna
Fortfarande ligger granvirke kvar efter stormarna Ivar och Hilde. Varmt väder och leriga skogsvägar, som inte gick att köra på, satte käppar i hjulen för virkestransporterna på flera håll.
Enligt lagen skulle all stormfälld gran vara ute ur Norrlandsskogen den 15 juli. Detta för att inte bädda för nya kolonier av granbarkborre, som trivs i fälld gran. Men vädrets makter samarbetade inte. Vägar blev till lervälling och under långa tider kunde de inte användas alls. Förstärkning av vägarna kräver nämligen att de först torkar upp.
Emellanåt fick man hitta helt nya sätt för att få ut virket. GPS och satellitbilder var teknik som kom till pass.
– Vi kommer att få hålla på resten av året med det här, säger Johan Blomqvist, marknadschef på Medelpads skogsförvaltning inom SCA.
Läs hela artikeln »
Många vill köpa ditt skrot
Den som samlar skrot hemma på gården har sannolikt pengar som ligger där och rostar. Priserna på flera metaller har stigit och konkurrensen mellan uppköparna hårdnar.
Kuusakoski är ett av flera bolag i landet som köper skrot, till exempel gamla plogar, växellådor med mera, från svenska lantbruk.
– Det kommer alltid att finnas behov av återvunnet material. Det fina med metallerna är att de går att återanvända igen och igen, säger Mats Englund på Kuusakoski Recycling.
De återvunna metallerna levereras till smältare av olika slag, exempelvis Boliden och andra som producerar nya metaller som till exempel koppar. Järnet går till olika stålverk i Sverige och utomlands.
Om prisutvecklingen framöver säger Mats Englund:
– I våras ökade priserna på järn och rostfritt, medan det för koppar gick ner i början av året. Inför hösten kan läget vara lite osäkert på järnsidan på grund av efterfrågan på exportmarknaden.
Läs hela artikeln »
----------------------------------------------------
KONTAKT TIDNINGEN TILLVÄXT:
Rolf Åttingsberg, ansvarig utgivare av tidningen Tillväxt, 08-701 00 63
e-post: skogochlantbruk@handelsbanken.se
Till tidningen Tillväxts pressrum »
Taggar:
