Trafiksäkerhetsplaneringen i Raseborgs stad avancerar

Raseborgs stad och Vägförvaltningens Nylands vägdistrikt började våren 2009 utarbeta en trafiksäkerhetsplan för hela staden och för alla trafikformer. Under innevarande år har planeringen fokuserats på en kartläggning av nuläget, inklusive trafikproblem och utvecklingsbehov. Målen för stadens trafiksäkerhetsarbete och för trafiksystemets utveckling ställs i nästa arbetsskede. Planeringen av åtgärderna för att uppnå målbilden inleds på hösten. Planen blir färdig våren 2010.

Raseborgarna deltog aktivt i trafiksäkerhetsenkäten – brister såväl i trafikmiljön som i trafikbeteendet. En av de centralaste utgångspunkterna i trafiksäkerhetsplanen som utarbetas är invånarnas åsikter om och erfarenheter av trafiksäkerhetsproblemen i området samt om andra problem som förekommer i samfärdseln och trafiken. Trafiksäkerhetsproblemen som invånarna i Raseborgs stad upplever och behoven av att utveckla trafikmiljön utreddes i en omfattade trafiksäkerhetsenkät. Det frågades bl.a. om platser där det på grund av många ”närapå” -situationer, bristen på lättrafikleder eller höga fordonshastigheter är otryggt att färdas. I enkäten utreddes också invånarnas resvanor och trafikbeteende i dag, eventuella hinder samt invånarnas synpunkter på riskutsatta trafikantgrupper. Sammanlagt 265 svar gavs på trafiksäkerhetsenkäten som gjordes våren och sommaren 2009. Enligt svaren upplever raseborgarna trafiksäkerhetssituationen i sin hemstad måttlig och exempelvis en aning bättre än i grannkommunerna Ingå, Sjundeå, Kyrkslätt eller Hangö. Kvinnorna upplever att trafiksituationen är bättre än vad männen anser. Skoleleverna och cyklisterna anses vara de grupper som är mest utsatta för risker i trafiken. Raseborgarna upplever att anslutningsregleringarna på vägar och gator är de mest problematiska delområdena i trafiken. På såväl kommunnivå som allmän nivå är trafikbeteendet med brott mot trafikreglerna samt nonchalans likaså ett problem. Trafikförseelserna som svarsgivarna dagligen ser i trafiken gäller oftast överhastigheter, för korta fordonsavstånd och användningen av blinkers, samt mopedisternas trafikbeteende. Svarsgivarnas eget trafikbeteende bör också förbättras, eftersom endast drygt en tredjedel uppgav att de använder cykelhjälm och ytters få när de åker med bak på en cykel. Dessutom använder få förare Hands free vid bilkörning. Speciellt bristen på lättrafikleder upplevs som ett hinder för att cykla. Långa avstånd ansågs dessutom utgöra ett hinder för att gå eller cykla. Närheten till service eller hobbyer gavs dock inget större tyngdvärde vid val av bostadsplats. Främst en låg servicenivå (få förbindelser, obekväma tidtabeller) hindrar användningen av kollektivtrafik. Resebiljettens pris anses också vara en hindrande faktor. Höga kostnader anses vara en av faktorerna som begränsar användningen av bil. Inemot 500 olika farliga platser eller problemställen beskrevs i svaren. Riklig respons riktades mot riksväg 25 samt mot enstaka anslutningar på riksvägen i Karis (bl.a. Bangatan) och i Ekenäs (bl.a. Tenalavägen, Österbyvägen och Horsbäcksvägen). Bristen på lättrafikleder togs också ofta upp i enkätsvaren. Största delen av problemställena kommer under arbetets gång att studeras på ort och ställe. Hjortsdjursolyckorna och problemen med trafiksäkerheten på riksväg 25 accentueras i olycksstatistiken Parallellt med invånarenkäten har trafiksäkerhetsproblemen kartlagts utgående från polisens och Statistikcentralens uppgifter om trafikolyckor. Under de granskade åren 2004-2008 inträffade inom Raseborgs stads område sammanlagt 2 060 trafikolyckor som polisen har antecknat, d.v.s. i medeltal 412 olyckor per år. Ungefär var tionde olycka under perioden, och i medeltal 46 olyckor per år, ledde till personskador. Sammanlagt omkom tio personer i olyckorna och 336 personer skadades. I relation till invånarmängden eller till vägnätets trafikmängd är antalet omkomna och skadade i trafikolyckorna i Raseborgs stad större än i medeltal på såväl riksnivå som i landskapet Nyland. Drygt hälften (59 %) av de omkomna eller skadade var personbilsförare eller -passagerare. Gång- och cykeltrafikens andel (fotgängare, cyklister och mopedister) av personskadeolyckorna var ca en femtedel. Granskat enligt åldersgrupper och i relation till åldersgruppens storlek inträffade klart de flesta olyckorna bland 18- åringarna. Antalet olyckor bland 15-åringarna var också framträdande. Den största delen (70 %) av trafikolyckorna inträffade i landsvägsnätet. Den vanligaste olyckskategorin på landsvägarna var hjortolyckor (58 %). Den näst vanligaste olycksklassen var singelolyckor (13 %) och älgolyckor (10 %). På landsvägarna i Raseborg inträffade sammanlagt rentav 968 hjortsdjursolyckor (143 älgolyckor och 825 hjortolyckor). I medeltal en procent av hjortsdjursolyckorna har lett till personskada. Ungefär en fjärdedel av alla trafikolyckor under granskningsperioden har inträffat på riksväg 25 och drygt en tredjedel av olyckorna på landsvägarna. Rentav hälften av personskadeolyckorna på landsvägarna inträffade på riksväg 25. Särskilt singelolyckorna (31 %) och olika korsningsolyckor (37 %) är i statistiken framträdande bland personskadeolyckorna på riksväg 25. Bland annat anslutningsområdet vid stamväg 51, Bangatans anslutning och Horsbäcksvägens anslutning samt hela vägavsnittet mellan centrum och Trollböle i Ekenäs framgår av statistiken som tydliga olycksanhopningar på riksväg 25.