Första gemensamma förslaget på transportplan lämnas till regeringen

Trafikverken lämnade på måndagen in sitt förslag till nationell plan för transportsystemet till regeringen. Planen innehåller förslag till investeringar och underhåll av infrastrukturen för perioden 2010-2021. Det är första gången som de olika trafikverken genomför denna planering gemensamt.

”Trafikverkens samlade bedömning är att planförslaget bidrar till målet att medborgarnas resor ska förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet”, skriver generaldirektörerna för Banverket, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Vägverket i de fyra verkens gemensamma förslag till transportplan. För första gången har planeringen skett tvärs över gränserna för transportslag och myndigheter. Det innebär att fokus redan från början har legat på hela resan och på hur transportslagen ska komplettera varandra. Arbetet har skett i dialog med regioner och näringsliv. ”Det är vår gemensamma uppfattning att samarbetet mellan trafikverken har resulterat i en plan som, om den genomförs i sin helhet, kommer att utveckla transportsystemet på ett sätt som bedöms medverka till ökad tillväxt och nya och fler arbetstillfällen i alla delar av landet”, skriver Banverkets generaldirektör Minoo Akhtarzand, Sjöfartsverkets Jan-Olof Selén, Transportstyrelsens Staffan Widlert, och Vägverkets generaldirektör Lena Erixon. Den ram som verken har haft att planera för är enligt riksdagsbeslut totalt 417 miljarder kronor i anslag och lån för perioden 2010 – 2021. Av det går nästan hälften – 200 miljarder – till drift, underhåll och tjälsäkring av vägar och järnvägar. För att möta ett förändrat klimat satsas 4,5 miljarder på att öka infrastrukturens robusthet. Där ingår åtgärder för att förbättra säkerheten mot ras, skred, översvämningar och fallande träd. Av medlen för utveckling av transportsystemet avsätts lejonparten till att säkerställa finansiering av pågående, påbörjade eller av regeringen särskilt utpekade investeringsprojekt. Dit hör exempelvis Förbifart Stockholm, Norra länken och Citybanan i Stockholm, Citytunneln i Malmö, tunneln genom Hallandsås, Haparandabanan samt ny E4 förbi Sundsvall. En annan betydande post är räntor och amorteringar på lånefinansierade projekt. En tyngdpunkt i planen ligger på att vårda och utveckla befintlig infrastruktur. Genom många små åtgärder kan flaskhalsar elimineras, kapaciteten öka och störningar minska. Trafikverken föreslår därför att en stor del av de pengar som finns för prioriteringar avsätts till åtgärdsområden för trimning och effektivisering av infrastrukturen. Till helt nya namngivna investeringar föreslår trafikverken ett drygt 70-tal projekt. Exempel på nya satsningar är förbifarter för E22 i Norrköping och Söderköping, dubbelspår på delar av Roslagsbanan, ny E4 vid Örnsköldsvik, ökad kapacitet på Västra stambanan och ny farled för sjöfarten till Gävle. Vägledande vid prioriteringarna mellan olika projekt har, förutom regeringsdirektiv och de transportpolitiska målen varit, bland annat samhällsekonomisk lönsamhet och övriga faktorer av betydelse för samhällsutvecklingen. Även medfinansiering från andra intressenter har funnits med som en faktor. Nära en miljard satsas på cykelvägar. De bidrar både till att förbättra miljön, hälsan och till ökad trafiksäkerhet genom att cyklisterna separeras från biltrafiken. För godstrafiken koncentreras satsningarna i stor utsträckning till strategiska stråk och centrala noder med hamnar och kombiterminaler. Trafikverken bedömer att transportplanen sammantaget leder till större arbetsmarknadsregioner med varierat utbud av arbetsplatser och utbildning. Resorna blir både snabbare och punktligare. Planen ger möjlighet till minskad trängsel på vägarna, till snabbare och mer flexibla godstransporter samt leder till att färre människor skadas och dödas i transportsystemet. Den föreslagna transportplanen skapar förutsättningar för val av klimateffektiva transporter. I kombination med miljöpolitiska styrmedel bedöms planen därmed kunna ge en påtaglig minskning av transportsektorns utsläpp av koldioxid. För att klara en ökad kvalitet i järnvägssystemet och svara mot ökad efterfrågan på spårkapacitet i samband med avreglering av persontrafiken förutsätts en fördubbling av den totala nivån på järnvägens banavgifter. En särskild avgift förutsätts därutöver införas på järnvägar med det nya europeiska trafikstyrningssystemet. Trafikverken konstaterar att det för närvarande råder osäkerhet om hur en sådan höjning av järnvägens kostnader påverkar utbud och efterfrågan på järnvägstransporter om inte motsvarande höjning sker för andra transportslag. Frågan om byggande av järnvägar för höghastighetståg utreds i särskild ordning och ingår därför inte i trafikverkens förslag till transportplan. Inte heller har den nyligen träffade överenskommelsen om ny tunnel och trängselskatt i Göteborg hunnit arbetas in i förslaget. Arbetet med detta kommer att fortsätta under hösten. Trafikverken lämnar även med ett alternativ med 15 procents större planeringsram samt ett alternativ där ramen är 15 procent mindre. Plus 15-nivån innehåller ytterligare ett 50-tal nya projekt, bland annat ny E4 vid Härnösand, ny sluss i Södertälje kanal och dubbelspår på Västkustbanan vid Varberg. Minus 15-alternativet innebär däremot att det inte finns något utrymme för nya namngivna projekt utöver de redan påbörjade eller särskilt utpekade. Planförslaget går nu ut på remiss och svaren ska lämnas till Näringsdepartementet senast 2 november. Samma dag ska även regionerna lämna sina förslag till länsplaner. Regeringens beredning fortsätter sedan med sikte på beslut om transportplanen under våren 2010.