Fördubblad omsättning 2020 inom besöksnäringen i Västsverige
Sveriges potential som turismdestination i en ökad konkurrens om besöknäringens intäkter står inför en stor, nationell utmaning. Ett sätt att nå den nationella strategin för besöksnäringens mål, d.v.s. en fördubblad svensk besöksnäring, är att öka kapaciteten. Därför är nytillskottet Marstrands Havshotell och expansionen av TanumStrand både positiva och viktiga; men det måste göras ännu mer i Västsverige.
Den 3 mars öppnade ett nytt, annorlunda havshotell sina portar i Marstrand. Med en kapacitet på bl.a. 98 rum och 95 platser i matsalen samt ytterligare konferensmöjligheter och bidrar Marstrands Havshotell till regionens destinationsutveckling. Dessutom bygger hotell- och konferensanläggningen TanumStrand ut och fördubblar sin boendekapacitet. Dessa expansiva boendesatsningar inom turismen behövs för att nå målet för den nationella strategin.
Trender inom gästnattsstatistiken i Västsverige
Lotta Nibell-Keating, affärsutvecklingsansvarig på Västsvenska Turistrådet, berättar om tidigare års gästnattsstatistik i Västsverige och vart trenderna pekar.
- År 2003 hade Västsverige ca 200 000 fler gästnätter än Stockholms län. Även om 2010 var ett bra år för oss då antalet gästnätter ökade med ca med 200 000, så var samtidigt ökningen i Stockholm nästan 600 000. Stockholm har på senare år fått ett betydande tillskott i sin kapacitet och har en helt annan investeringstakt - vilket i sin tur genererat en ökad konkurrenskraft för bl a möten och evenemang. Därför är det så viktigt för Västsverige med initiativ som Marstrands Havshotell och utbyggnaden av TanumStrand. Vi är också mycket tacksamma för Posthotellet i Göteborg liksom Svenska Mässans planer på ett tredje torn, m.fl.
- Den kortsiktiga trenden för 2011-2012 och de företagsanalyser som genomförts i Bohuslän och Skaraborg påvisar en stor investeringsvilja hos företagen, samtidigt som man upplever att kontakterna med den offentliga sektorn snarare innebär etableringshinder och långdragen handläggning. Här finns stora möjligheter till förbättring. Vi har initierat ett arbete med en turistisk planering i samarbete med fem kommuner i Skaraborg. Planeringsarbetet omfattar bland annat en vägledning för kommunerna i hur man ska hantera den här typen av ärenden. Turismen är lite speciell eftersom den inte tar hänsyn till kommunala och fiskala gränser och därför blir samarbetet över större områden avgörande. Steg två innebär en djupare analys av näringslivet och de turistiska förutsättningarna i länet. Detta arbete ska landa i en digital s.k. GIS-karta (Geografiskt Informationssystem) över vilka områden som har utvecklingspotential och investeringsmöjlighet samt hur det faktiska investeringsbehovet ser ut.
Förutsättningar för tillväxten i regionen
Men hur ser då företagsexpansionen inom besöksnäringen ut i Västsverige?
Enligt Lotta Nibell-Keating krävs det fler investeringar – av rätt typ och på rätt plats. Både vad det gäller boende och reseanledningar. Med tanke på vår geografiska position krävs väderoberoende aktiviteter; ett koncept som Danmark utvecklat med bl a upplevelsebad.
- Vissa kommuner i Bohuslän har en beläggningsgrad på 93% under högsäsong, då är det fullt medan beläggningen över helåret är knappt 40%. Boendet finns där hela året men förenklat kan man säga att reseanledningarna försvinner i augusti. Här behöver vi jobba med att hitta nya säsonger och upplevelser om vi ska kunna fördubbla besöksnäringen i Västsverige. Vi har goda förutsättningar för att satsa på ”soft adventure” (enklare fysiska aktiviteter som vandring, cykling, kajakpaddling i kombination med hotell och restaurang), men det kräver en högre grad av samverkan mellan olika aktörer för att tillsammans kunna erbjuda bättre upplevelser. Västsvenska Turistrådet driver därför en rad destinationsutvecklingsprojekt tillsammans med partners såsom t ex Skaldjursresan och Skaraborg.
Klimatsmart tillväxt
Att fördubbla besöksnäringen kan i ett längre perspektiv innebära en påfrestning på regionens natur, infrastruktur, m.m. Vad finns för tankegångar för att växa klimatsmart i Västsverige?
- Det handlar främst om att investera resurserna på rätt plats för att säkerställa en hållbar utveckling, menar Lotta Nibell-Keating. GIS-kartan som jag nämnde tidigare inkluderar infrastrukturen, kollektivtrafiken, tåg, bilvägare, året-runt-öppna attraktioner, boendeanläggningarna. Översiktsplaneringsarbetet och hållbar besöksnäring handlar inte bara om ökad volym, utan bättre omsättning per gäst, att leverera bättra upplevelser till gästen och därmed stabilitet i länet. Lite förenklat kan man säga att turism är förflyttad köpkraft, vilket i sin tur genererar fler anställda och ökad omsättning. Turismomsättning är idag nästan 34 miljoner och sysselsätter 26 000 helårsverken, och anses av många vara en utav Västsveriges basnäringar.
- Det primära fokuset är kundnöjdhet, men syftet är att även företagen och samhället ska vinna på bättre kvalitets- och hållbarhetsarbete. Det gäller att hitta balansen för att nå en hållbar utveckling.
Varifrån ska dessa nya turister komma? Var finns tillväxtpotentialen när det gäller Västsverige som destination? Enligt Lotta finns det mer att hämta på den norska marknaden, som idag är Västsveriges största utlandsmarknad.
- Vad det gäller Danmark har vi tagit ett stort steg framåt i och med partnerskapet Danmark i kubik där intressenter från hela södra Sverige har gått samman. Valutan inverkar till viss del men det som är riktigt avgörande är tillgängligheten, att kunna ta sig snabbt och enkelt till Västsverige. Detta visar sig inte minst på lite nya destinationer som Italien och Spanien där direktflyg gett en direkt positiv respons. Besökare från dessa länder reser inte för sol och bad, de tycker istället att vi är exotiska och spännande. Men de behöver samtidigt mer hjälp och värdskap. Här tycker jag att skidvärlden har lyckats. Vi behöver utveckla mer kompletta upplevelser året runt. Då krävs samverkan och fokus på kvalitet och hållbarhet, så det känns som vi är på rätt väg.
Taggar: