Alarmerande ökning av epoxiallergier bland rörmontörer

Pressmeddelande 47/2015 Helsingfors 21.9.2015

Epoxikemikalier, som används bl.a. i sanering av rörledningssystem, är den vanligaste orsaken till allergiska kontakteksem i samband med arbetet. Detta framgår av Arbetshälsoinstitutets register över arbetsrelaterade sjukdomar. I registret noterades under 2013 totalt 4 602 fall av konstaterad eller misstänkt yrkessjukdom, vilket motsvarar 18,7 fall per 10 000 anställda. Motsvarande antal för 2012 var 4 404 fall. Den nedgång i antalet fall som setts under de senaste åren verkar nu ha avstannat.

Epoxiföreningar är plastkemikalier, som används i byggbranschen och många industribranscher. Många av de fall av epoxieksem som anmäldes till registret under åren 2009–2013 gällde rörmontörer och målare/ytbeläggare. Det stora antalet fall av yrkeshudsjukdom bland rörmontörer har samband med rörinfodring, en rörsaneringsteknik där gamla avloppsrör beläggs invändigt med epoxiplast.

Många av de drabbade är unga arbetstagare som får symtom redan efter några månaders arbete. Prognosen för hudsymtom vid epoxiallergi är god, om exponeringen upphör. Men det kan vara svårt att fortsätta i ett yrke som innebär exponering för epoxiföreningar, eftersom ett fullständigt exponeringsskydd är besvärligt att förverkliga. Arbetshälsoinstitutets Epoxipärm innehåller råd till personer som använder epoxikemikalier (www.ttl.fi/epoksikansio).

Vid hantering av epoxiföreningar bör man använda ordentliga kemikalieskyddshandskar med tillräckligt långa skaft. Ovanpå skyddshandskarna kan man ha lager på lager av engångshandskar, som man tar av efter hand. På så sätt undviker man att kontaminera sin omgivning.

Det är viktigt att unga arbetstagare lär sig säkra arbetsrutiner. Ansvaret för inskolningen av unga arbetstagare vilar på arbetsgivaren.

De vanligaste fallen av yrkessjukdom (totalt antal utredda/bekräftade fall)

● Bullerskador (1040/520)

Bullerskada är en av de vanligaste yrkessjukdomarna (520 bekräftade fall). Endast 15 av fallen konstaterades hos kvinnor. Bullerskador är över tio gånger vanligare bland män än bland kvinnor. Sammanlagt 1040 misstänkta fall av bullerskada utreddes.

– Av alla misstänkta fall av bullerskada bekräftade försäkringsbolagen 50 procent. Den höga andelen bekräftade fall kan bero på att arbetsrelaterad bullerexponering är lätt att identifiera och på att diagnostiken baserar sig på entydiga kriterier, säger docent Panu Oksa vid Arbetshälsoinstitutet.

● Hudsjukdomar (1036/323)

Totalt utreddes 1 036 fall av yrkesrelaterad hudsjukdom. Av dessa bekräftades 31 procent (323 fall) som yrkessjukdom, 142 som irritativt kontakteksem och 119 som allergiskt kontakteksem. Förekomsten av yrkeshudsjukdom var två gånger högre för kvinnor än för män.

Den vanligaste orsaksfaktorn vid irritativt kontakteksem var våtarbete. En annan kategori av kemikalier utöver epoxiföreningar som kan orsaka allergiskt kontakteksem är isotiazolinoner. De är konserveringsmedel som bl.a. används i målarfärger, kosmetikprodukter och metallbearbetningsvätskor. Isotiazolinonallergi är näst efter nickelallergi den vanligaste av de kontaktallergier som kan påvisas genom hudtester.

● Luftvägsallergier (874/131)

Totalt registrerades 874 fall av luftvägsallergi. Av dessa bekräftades 131 fall som yrkessjukdom: 63 fall av luftvägsallergi, 44 fall av allergisk snuva och 23 fall av allergisk alveolit (mögeldammlunga). 57 procent av fallen konstaterades hos kvinnor. De vanligaste orsakerna till luftvägsallergier var exponering för mögelsvampar, kemikalier, spannmål, mjöl, djurfoder samt epitel, hår eller utsöndringar från djur.

● Asbestsjukdomar (721/533)

Av de 721 fall av yrkessjukdom som utreddes som fall av asbestorsakad sjukdom bekräftades 533 fall. Den vanligaste typen av asbestorsakad sjukdom var pleurala sammanväxningar och plack (418 fall). Därtill bekräftades 30 fall av asbestos (asbestdammlunga) och 82 fall av asbestorsakad cancer. Endast 25 av de bekräftade fallen konstaterades hos kvinnor.

● Belastningssjukdomar (461/212)

Totalt registrerades 461 fall av belastningssjukdom, av vilka 212 fall bekräftades som yrkessjukdom. Den vanligaste belastningssjukdomen var lateral epikondylit, som stod för nästan hälften av fallen. 34 procent av fallen konstaterades hos kvinnor.

Mer information:

Överläkare Panu Oksa, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 8654, panu.oksa[at]ttl.fi

Mer information om hudsjukdomar:

Överläkare Kristiina Aalto-Korte, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2292 eller 046 850 5035, kristiina.aalto-korte[at]ttl.fi
Biträdande överläkare Maria Pesonen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2292 eller 046 850 5031, maria.peronen[at]ttl.fi

Publikation (på finska):

Oksa P, Palo L, Saalo A, Aalto-Korte K, Pesonen M, Mäkinen I, Tuomivaara S. Ammattitaudit ja ammattitautiepäilyt 2013. Työperäisten sairauksien rekisteriin kirjatut uudet tapaukset. Työterveyslaitos, Helsinki 2015.

Publikationen finns på Arbetshälsoinstitutets webb: http://www.ttl.fi/fi/verkkokirjat/Sivut/default.aspx

Recensionsexemplar kan rekvireras från: kirjakauppa[at]ttl.fi

Mediatjänster:
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tuula Vauhkonen, informatör
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 6170
www.ttl.fi/sv

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 700 anställda.

Taggar: