Alkoholberoende är en stark prediktor för sjukpensionering

Pressmeddelande 19/2015 Helsingfors 19.3.2015

Risken för sjukpensionering – framför allt på grund av psykisk ohälsa – är mångfalt högre för personer med alkoholberoende och personer som har slutat dricka alkohol än för måttlighetsdrickare. Detta visar resultaten av en ny forskningsstudie som har genomförts av Arbetshälsoinstitutet och Institutet för hälsa och välfärd. Undersökningen har publicerats i Scandinavian Journal of Public Health.

Flertalet av de medverkande (69 %) var måttlighetsdrickare, medan 6 % hade alkoholberoende och 7 % drack så mycket att det överskred riskgränsen för veckokonsumtionen. Av undersökningspersonerna hade 7 % varit nyktra hela livet, medan 11 % var tidigare alkoholkonsumenter som hade slutat dricka.

Tidigare alkoholkonsumenter och personer med alkoholberoende hade tre respektive fyra gånger högre risk för sjukpensionering för psykisk ohälsa än måttlighetsdrickare, också efter det att man hade kontrollerat för psykiska störningar eller somatiska sjukdomar i början av uppföljningsperioden.

Inget samband mellan sjukpensionering och livslång nykterhet eller måttlighetsdrickande

Enligt specialforskare Leena Kaila-Kangas vid Arbetshälsoinstitutet ger den aktuella befolkningsstudien inget stöd för resultaten av tidigare forskning, där man funnit att risken för sjukpensionering är högre för helnyktra än för måttlighetsdrickare.

– Att våra forskningsresultat avviker från de tidigare forskningsresultaten beror antagligen på att vi analyserade utfallet för dem som varit nyktra hela livet separat från utfallet för tidigare alkoholkonsumenter. I gruppen tidigare alkoholkonsumenter kan det också finnas personer som tidigare haft alkoholproblem och därför har sämre hälsa än måttlighetsdrickarna, konstaterar Kaila-Kangas.

Bland dem som var beroende av alkohol var risken för sjukpensionering hög. Därför borde man inom hälso- och sjukvården vara särskilt noga med att ge sådana personer stöd för arbetsförmågan.

Resultaten baserar sig på befolkningsstudien Hälsa 2000

Undersökningsmaterialet var en del av Hälsa 2000-studien, som ger en representativ bild av hela befolkningen. Urvalet omfattade sammanlagt 3 621 arbetsaktiva personer i åldern 30−55 år, av vilka 50 % var män. Undersökningspersonerna hade genomgått en läkarundersökning och en diagnostisk intervju (CIDI), som användes för att bedöma förekomsten av psykisk ohälsa inklusive alkoholberoende. Undersökningspersonernas testresultat samkördes med Pensionsskyddscentralens registerdata om sjukpensioner som beviljats under åren 2000−2011. Undersökningen finansierades av Arbetarskyddscentralen och Arbetshälsoinstitutet.

Mer information

Specialforskare Leena Kaila-Kangas, Arbetshälsoinstitutet,

tfn 030 4741, 046 850 5032, e-post leena.kaila-kangas[at]ttl.fi

Artikel: Kaila-Kangas L, Kivekäs T, Laitinen J, Koskinen A, Härkänen T, Hirvonen L, Leino-Arjas P. Abstinence and current or former alcohol use as predictors of disability retirement in Finland. Scand J Public Health. March 5; 1-8. OnelineFirst. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25743875

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tuula Vauhkonen, informatör
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 6170
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 700 anställda.

Taggar: