Arbetarskyddet bör bli en del av arbetsplatsens vardag
På många arbetsplatser handlar arbetarskyddet främst om att åtgärda enskilda problem och faktorer i arbetsmiljön, t.ex. exponerings- och belastningsfaktorer. Arbetarskyddsarbetet upplevs som isolerat från den övriga verksamheten, vilket gör det svårare att uppfatta hur det påverkar arbetseffektiviteten och vilken betydelse det har för arbetets kvalitet och meningsfullhet. Det är därför viktigt att arbetsplatserna ser över sina verksamhetsrutiner och gör arbetarskyddet till en del av ledarskapet och den dagliga verksamheten. Det här framgår av projektet Arbetarskydds- och arbetshälsoverksamhetens effektivitet på arbetsplatserna (TS-teho).
Inom TS-teho-projektet undersöktes arbetarskydds- och arbetshälsoverksamheten på små och medelstora industriarbetsplatser. Samtidigt undersöktes hur arbetarskyddsinspektionens Halmeri-metod lämpar sig för bedömning av förhållandena på arbetsplatsen.
– Även om arbetsplatsens arbetarskyddssystem existerar på pappret är det inte sagt att de syns i praktiken, eftersom arbetet och arbetssituationerna förändras fortlöpande och ansvarspersonerna byts ut regelbundet. Arbetsplatserna behöver ett synligt säkerhetsledarskap och fungerande system för hantering av arbetssäkerheten för att säkerställa att arbetarskyddet fungerar, säger experten Maija-Leena Merivirta vid Arbetshälsoinstitutet.
Personalen bör delta i utvecklingen av arbetarskyddet
För att arbetarskyddsverksamheten ska kunna utvecklas är det viktigt att den görs till en del av arbetsplatsens normala verksamhet. Ett sätt att göra detta är t.ex. att ta upp arbetarskyddsfrågor till behandling under personalmötena. Det är också viktigt att se till att alla anställda får delta i arbetarskyddsverksamheten och utvecklingen av arbetarskyddet.
– De största utvecklingsbehoven finns inom området för arbetarskyddsverksamhetens planmässighet och behovet av systematisk uppföljning. Också personalens medverkan i utredningen av belastnings- och riskfaktorer är ett område där det finns utrymme för förbättring, säger Merivirta.
Det är också viktigt att alla arbetsolyckor blir utredda och att eventuella brister blir åtgärdade. För att inte ansvaret för arbetssäkerheten ska ligga helt och hållet på arbetarskyddspersonalen och cheferna, bör också den övriga personalen ta ansvar för sin egen och andras säkerhet genom att anmäla eventuella säkerhetsbrister och risksituationer.
Enligt undersökningen får personalens välbefinnande och psykiska hälsa på många arbetsplatser alltför lite uppmärksamhet. Det är därför viktigt att arbetsplatserna utvecklar den hälsofrämjande verksamheten och samarbetet med företagshälsovården.
TYTTI – ett struktureringsverktyg för hantering av utvecklingsobjekt
Inom ramen för TS-projektet utvecklade man också ett nytt verktyg för främjande av arbetssäkerheten, struktureringsverktyget TYTTI. Verktyget kan användas i samband med en gemensam genomgång av olika utvecklingsobjekt för arbetarskyddet på arbetsplatsen.
Självskattningsformuläret Halmeri
Inom projektet utreddes också Halmeri-metodens användbarhet som verktyg för bedömning av förhållandena på arbetsplatsen. Halmeri är en bedömningsmetod som används av arbetarskyddsmyndigheterna. Utredningen visade att genomförandet av en Halmeri-bedömning gjorde det lättare för arbetsplatserna att skapa sig en helhetsbild av hanteringen av arbetssäkerheten. Metoden baserar sig på ett formulär för bedömning av arbetsplatsens säkerhetsledning och system för hantering av arbetssäkerheten. Självskattningsversionen av Halmeri-formuläret kan användas av arbetsplatserna som utgångspunkt för bedömning och utveckling av den egna verksamheten.
I projektet Arbetarskydds- och arbetshälsoverksamhetens effektivitet på arbetsplatserna (TS-teho) medverkade 26 små och medelstora industriarbetsplatser. Projektet genomfördes av Arbetshälsoinstitutet i samarbete med Ansvarsområdet för arbetarskydd vid regionförvaltningsverket i västra och inre Finland samt Social- och hälsovårdsministeriet.
Mer information
experten Maija-Leena Merivirta, Arbetshälsoinstitutet, tfn +358 43 824 3394, maija-leena.merivirta[at]ttl.fi
överinspektör Sanna Kanerva, social- och hälsovårdsministeriet, tfn +38 295 163 474, sanna.kanerva[at]stm.fi
direktören för ansvarsområdet för arbetarskydd Arto Teronen, Regionförvaltningsverket, tfn +358 295 018 732, arto.teronen[at]avi.fi
Läs också
Projektets slutrapport: Työsuojelu- ja työhyvinvointitoiminnan tehokkuus työpaikoilla (TS-teho). Työterveyslaitos 2013. (på finska)
TYTTI - ett verktyg för strukturering av utvecklingsobjekt inom arbetarskyddet (på finska)
Halmeri-självskattningsformuläret (på finska)
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 750 anställda.