Arbetarskyddspersonalen: bristande information och alltför stor arbetsbörda är vanliga belastningsfaktorer på arbetsplatsen

Arbetarskyddscentralen och Arbetshälsoinstitutet informerar, pressmeddelande 56/2016

Psykosocial belastning hör till vardagen på många arbetsplatser. Alltför stor arbetsbörda, avbrott i arbetet, dålig informationsgång och ständiga förändringar är några av de vanligaste belastningsfaktorerna. Arbetarskyddspersonalen konstaterar att stressen och tröttheten har ökat på arbetsplatserna och att man allt oftare måste utreda med konflikter och problem med arbetsklimatet. På arbetsplatserna borde man gå in för att tillsammans diskutera vad som kan göras för att minska belastningen. Detta framgår av den senaste Arbetarskyddspanelen, en enkätundersökning som Arbetarskyddscentralen och Arbetshälsoinstitutet har utfört bland arbetarskyddschefer och arbetarskyddsfullmäktigen.

Psykisk belastning på arbetsplatsen kan bero på oklara arbetsmål, ständig tidspress, dåliga påverkansmöjligheter, bristande möjligheter att utvecklas och lära nytt, avsaknad av feedback, långvarig anställningsotrygghet, frekventa avbrott i arbetet och stor ansvarsbörda. Alltför stor arbetsbörda och frekventa avbrott i arbetet är vanliga belastningsfaktorer. Av arbetarskyddspersonalen bedömde 85 % att arbetsbördan eller arbetstakten åtminstone i något avseende var alltför hög, och 78 % ansåg att det förekom ständiga avbrott på arbetsplatsen.

– Också brist på uppskattning och konstruktiv feedback samt oklara uppgiftsbeskrivningar och arbetsmål hör till vardagen på många arbetsplatser, konstaterar forskare Minna Toivanen från Arbetshälsoinstitutet.

Till de vanligaste interaktionsrelaterade belastningsfaktorerna hörde bristfällig informationsgång (83 %) och ständiga förändringar (78 %).

Majoriteten av svarspersonerna bedömde att de psykiska och interaktionsrelaterade belastningsfaktorerna var lika omfattande som året innan. En ökning sågs närmast vad gäller arbetsbördan och arbetstakten, informationsöverflödet, anställningsotryggheten och förändringstakten.

Trötta arbetstagare och konflikter på arbetsplatsen

Psykosocial belastning tar sig uttryck i sämre arbetsklimat och överbelastade arbetstagare. Som en av svarspersonerna konstaterade: ”Personalen tänjer sig till det yttersta, och det orsakar slitningar inom arbetsgemenskapen.”

– När man är trött kan det vara svårt att föra en saklig diskussion och att till exempel reda ut missförstånd, konstaterar arbetshälsopsykolog Heli Hannonen vid Arbetshälsoinstitutet. Många av svarspersonerna berättade att antalet kontakter i arbetarskyddsfrågor hade ökat och att både chefer och medarbetare behöver mer samtalsstöd.

Andra orsaker till att man tog kontakt var att man behövde hjälp med att hantera konflikter och problemsituationer, stöd för att orka med arbetet samt åtgärder för att stärka arbetsklimatet och samspelet på arbetsplatsen. Inte ens företagshälsovårdssamarbetet löper alltid friktionsfritt. Arbetarskyddspersonalen behöver utveckla bättre förhandlingskompetens för situationer där parterna till exempel är oense om arbetsbelastningens betydelse. 

”Det borde satsas betydligt mer på välbefinnandet i arbetet. Många arbetsgivare förstår inte hur stor betydelse det har för företagets verksamhet och ekonomi”, konstaterade en av svarspersonerna.

Arbetsplatserna bör bli bättre på att bedöma psykosociala risker

Förekomsten av psykosociala risker noteras vanligen i samband med riskbedömningar och arbetsplatsutredningar. Vid riskbedömningen använder man sig också av bland annat hälsoenkäter, partssamtal samt utvecklings/målsamtal.

Många av svarspersonerna upplever dock att de behöver stärka sin kompetens när det gäller bedömningen och hanteringen av psykosociala risker.

– Bedömningen av psykosociala risker bör ske enligt objektiva kriterier och genomföras i samband med bedömningen av andra arbetsrelaterade risker, till exempel fysiska, fysikaliska och kemiska risker, understryker ombudsman Kerttuli Harjanne. Målet bör vara att upprätta en riskprofil för arbetsplatsen som kan användas vid fastställandet av arbetarskyddets tyngdpunkter och utvecklingsfokus. Vid bedömningen av psykosociala risker bör man lägga vikt vid risker som har samband med arbetet och arbetsuppgifterna, tillägger Harjanne.

På arbetsplatserna borde man tillsammans reda ut vad som kan göras för att minska belastningen. Ofta består belastningen av många små saker, vilket gör att lösningen också kan genomföras i små steg, ett i taget. Det är också bra att tillsammans komma överens om hur man bör prioritera när tiden inte räcker till: vad som ska göras först, och vad som kan vänta tills situationen lugnat ner sig.

Arbetarskyddspanelen är en panelbaserad enkätstudie som riktar sig till arbetarskyddspersonal. Undersökningen genomförs av Arbetshälsoinstitutet och Arbetarskyddscentralen 1–2 gånger per år. I undersökningen samlar man in information om arbetarskyddsbehovet på arbetsplatserna och kartlägger hur det dagliga arbetet påverkas av olika fenomen i samhället. Den senaste enkäten genomfördes i oktober 2016. Enkäten skickades ut till cirka 3100 arbetarskyddschefer och arbetarskyddsfullmäktige, vars kontaktuppgifter har hämtats ur Registret över arbetarskyddspersonal. Enkäten besvarades av 822 personer. Panelen belyser aktuella teman inom arbetslivet.

Mer information

Ombudsman Kerttuli Harjanne, Arbetarskyddscentralen, tfn 040 716 5915, kerttuli.harjanne[at]ttk.fi

Arbetshälsopsykolog Heli Hannonen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 4300 166, heli.hannonen[at]ttl.fi

Forskare Minna Toivanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 4506, minna.toivanen[at]ttl.fi

Bekanta dig också med

Arbetarskyddspanelens webbsidor www.ttl.fi/tyosuojelupaneeli

Detaljerad redovisning av resultaten för panel VII (pdf, på finska)

Arbetarskyddscentralens Tutka-verktyg http://ttk.fi/koulutus_ja_kehittaminen/tyokalut/tutka

Olika metoder för att minska den psykosociala belastningen: http://www.ttl.fi/fi/tyohyvinvointi/psykososiaaliset_riskit/kuormitustekijoiden_vahentaminen/sivut/default.aspx 

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, koordinator, kommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 50 364 3158

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.

Taggar: