Arbetarskyddsuppgifter förutsätter inskolning och kompetens
Arbetshälsoinstitutet och Arbetarskyddscentralen informerar 25.6.2019, Pressmeddelande 35/2019
Arbetarskyddspersonalen bedömer att de behöver mer utbildning i hur man mäter arbetsförmågan och säkerheten i arbetet. Också språkkunskaperna och användningen av sociala medier behöver förbättras. Detta framgår av Arbetarskyddscentralens och Arbetshälsoinstitutets Arbetarskyddspanel, som riktar sig till arbetarskyddschefer och arbetarskyddsfullmäktige.
"Man lär så länge man lever" heter det, och Arbetarskyddspanelens resultat ser ut att bekräfta detta. Över hälften (58 %) av arbetarskyddscheferna och 71 % av arbetarskyddsfullmäktigena ansåg att de behöver stärka sin kompetens för att kunna sköta sitt arbetarskyddsuppdrag. Brister i kompetens upplevdes framför allt inom uppföljning och mätning av säkerheten i arbetet och i frågor som gäller upprätthållande och tidigt stöd för arbetsförmågan.
Svarspersonerna ansåg dock att de var tillräckligt insatta i arbetarskyddets uppgifter och ansvarsfördelning och i frågor som gäller utredning och bedömning av risker i arbete.
I svaren på de öppna enkätfrågorna konstaterade svarspersonerna att de var väl förtrogna med sin arbetsplats och arbetarskyddets grunder. De upplevde sig själva som aktiva, lättkontaktade och samarbetsvilliga stödpersoner och sakkunniga i frågor som gäller arbetarskydd. Delområden där de upplevde behov av att stärka sin kompetens var bedömning och hantering av arbetsbelastning, hantering av arbetsplatskonflikter samt kemikalie- och maskinsäkerhet.
– Arbetarskyddet på arbetsplatserna är ett omfattande och mångfasetterat område. Av enkäten framgår att arbetarskyddscheferna och arbetarskyddsfullmäktigena är väl insatta i sin uppgift och angelägna att utveckla sin kompetens, konstaterar specialexpert Hanna Uusitalo vid Arbetshälsoinstitutet.
Gemensamt lärande och diskussioner ger bäst resultat
De effektivaste metoderna för utveckling av arbetarskyddskompetensen upplevdes vara gemensamma träffar och diskussioner, gemensamt lärande samt extern utbildning och konsultation. Merparten av arbetarskyddspersonalen använde 1–6 timmar per månad för utveckling av kompetensen.
Faktorer som försvårar utvecklingen av den egna kompetensen är arbetarskyddsarbetets låga status, chefernas bristande engagemang för arbetarskyddsfrågor och arbetsplatsens decentralisering i geografiskt eller funktionellt avseende.
Att sprida kunskap om arbetarskydd på arbetsplatsen är inte alltid lätt
Hälften av arbetarskyddspersonalen bedömde att det är svårt att förmedla arbetarskyddskunskaper och -färdigheter på ett sätt som främjar hela organisationens kompetensutveckling.
Man ansåg att de bästa formerna för utveckling av arbetarskyddskompetensen var arbetarskyddskommissionsmöten, inofficiella träffar och diskussioner, uppgiftsspecifika anvisningar samt elektronisk kommunikation, till exempel intranät och elektroniska anslagstavlor.
– Svaren på de öppna enkätfrågorna visade tydligt att arbetarskyddsaktörerna har ett vidsträckt arbetsfält. Många av dem har för lite tid för att kunna sköta sitt uppdrag ordentligt och satsa på att utveckla sin kompetens. Också när det gäller arbetarskyddskunskap och -färdigheter är det viktigt att satsa på överföring av kompetensen till ny arbetarskyddspersonal, konstaterar ombudsman Kerttuli Harjanne vid Arbetarskyddscentralen.
Arbetshälsoinstitutets och Arbetarskyddscentralens Arbetarskyddspanel är en enkätundersökning som riktar sig till arbetarskyddspersonal. Undersökningen genomförs 1–2 gånger per år. Genom undersökningen samlar man in information om arbetarskyddsbehovet på arbetsplatserna och utreder hur olika samhällsfenomen påverkar det dagliga arbetet. Den senaste enkäten genomfördes i maj 2019. Enkätformuläret skickades till ett urval baserat på Registret över arbetarskyddspersonal. Av de 3352 arbetarskyddschefer och arbetarskyddsfullmäktige som ingick i urvalet var det 462 som besvarade enkäten. Svarsprocenten var 14 %. Panelen ger kunskap om aktuella teman i arbetslivet.
Mer information
Ombudsman Kerttuli Harjanne, Arbetarskyddscentralen, tfn 040 716 5915, kerttuli.harjanne[at]ttk.fi
Specialexpert Hanna Uusitalo, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 0034, hanna.uusitalo[at]ttl.fi
Bekanta dig också med
Arbetarskyddspanelens webbsidor och redovisning av resultaten för panel X (på finska)
(www.ttl.fi/tyosuojelupaneeli )
Mediatjänster
Kristiina Kulha, specialexpert
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Tiina Kaksonen, expert
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.
Taggar:
