Arbetsförhållandena har förbättrats, men fragmenteringen av arbetet hotar arbetsvälbefinnandet
Arbetsförhållandena har i många avseenden utvecklats till det bättre. Oron för att förlora arbetet har emellertid ökat och hälsoskillnaderna mellan olika yrken är fortsättningsvis stora. Ett allt mer nätbaserat och fragmenterat arbetsliv kan medföra risker för arbetsvälbefinnandet. Brister i arbetsvälbefinnandet orsakar kostnader för mer än 40 miljarder euro på årsnivå. Det här framgår av Arbetshälsoinstitutets översikt Arbete och hälsa i Finland 2012.
– Finländarna är nöjda med sitt arbete. Allt fler överväger att fortsätta arbeta efter 63 års ålder, pensioneringsåldern har stigit och ledningens intresse för personalens välbefinnande har ökat. Ett annat positivt utvecklingsdrag är att det i Finland är vanligare att få stöd och hjälp av sina arbetskamrater och chefer än det är i de flesta andra EU-länder, säger docent Timo Kauppinen, som tillsammans med 70 andra experter har sammanställt översikten Arbete och hälsa i Finland 2012.
Helt nöjd kan man dock inte känna sig, eftersom framstegen inte omfattar alla delar av arbetslivet eller alla arbetstagargrupper. Under 2000-talet har uppsägningar och permitteringar ökat osäkerheten för den egna anställningstryggheten. Under de senaste åren har också upplevelsen av arbetets meningsfullhet minskat. Denna typ av erfarenheter kan lätt skapa ett intryck av att arbetslivets utveckling överlag är på väg i en negativ riktning.
Förebyggande av arbetsoförmåga är det effektivaste sättet att förlänga arbetslivet
– Hälsoskillnaderna mellan olika yrken är oroväckande stora. Speciellt i fysiskt tunga yrken är förekomsten av sjukskrivningar och arbetsoförmåga mångfalt större än i fysiskt lätta yrken, säger Kauppinen.
– Allt fler är villiga att förlänga sin yrkeskarriär, bara hälsan och orken räcker till. En central förutsättning för ett längre arbetsliv är att man så effektivt som möjligt förebygger uppkomsten av arbetsoförmåga: de som fortsätter i arbetet förlänger sin yrkeskarriär med bara 1–2 extra år, medan de som blir sjukpensionerade förkortar sin yrkeskarriär med över tio arbetsår, konstaterar Kauppinen.
Fragmenteringen av arbetet och arbetsgemenskaperna gör det svårare att få hjälp
Arbetet utförs allt oftare på olika platser och i olika typer av arbetsgemenskaper. Nätverks- och projektbaserad arbetsorganisering, inhyrning av arbetskraft samt återkommande organisationsförändringar leder till att gränserna mellan arbetsgemenskaperna bryts ner. Av översikten framgår att nästan en fjärdedel (23 %) av alla arbetstagare dagligen arbetar eller samarbetar med personer utanför den egna arbetsplatsen. De viktigaste arbetskamraterna med tanke på det egna arbetet finner man dock vanligen fortfarande inom den egna arbetsenheten.
Det blir svårare att få hjälp av sina arbetskamrater och sin närmaste chef. En femtedel (20 %) uppger att deras närmaste chef arbetar på ett annat verksamhetsställe än de själva. Chefer som befinner sig på annan ort uppgavs ge mindre feedback och stöd både i fråga om arbetet och möjligheterna att utvecklas i arbetet.
– När man arbetar i digitala nätverk kommer man i kontakt med ett stort antal personer, men kontakterna är ofta ytliga eller rentav engångsföreteelser. Chefsarbetet kompliceras både av det geografiska avståndet och av att chefsarbetet i praktiken är uppsplittrat, så att arbetstagarens arbete ofta leds av fler än en person, konstaterar Anu Järvensivu, senior forskare vid Arbetshälsoinstitutet.
Bristande social anknytning ett nytt hot i arbetslivet
En företeelse som kan utvecklas till en ny hotfaktor i arbetslivet är den försvagning av arbetstagarnas sociala anknytning som blir följden av deras kraftigt kringskurna möjligheter att skapa en långvarig anknytning till arbetsgivaren baserad på ett långsiktigt engagemang.
– Svag social anknytning och avsaknaden av arbetsgemenskapens stöd och närvaro kan leda till psykiska problem som t.ex. ångest och depression. Svag social anknytning kan medföra utmaningar också för samhället, säger Järvensivu.
Kostnaderna för bristande arbetsvälbefinnande är fortfarande höga
Trots att utvecklingen har varit positiv, är de årliga kostnaderna för brister i arbetsvälbefinnandet fortfarande höga: 41 miljarder euro på årsnivå. Beloppet består av följande delfaktorer:
- sjukfrånvarokostnader motsvarande cirka 4 % av arbetsinsatsen: cirka 7 miljarder euro
- förtidspensioner: cirka 18 miljarder euro
- arbetsolyckor: cirka 2 miljarder euro
- sjuknärvaro ("sickness presenteeism”, arbetsnärvaro trots sjukdom) motsvarande cirka 4 % av arbetsinsatsen: cirka 7 miljarder euro
- hälso- och sjukvårdskostnader: cirka 7 miljarder euro.
– Det är höga förlustbelopp, då vi beaktar att arbetsplatsernas ekonomiska satsning på arbetsvälbefinnandet uppgår till 2 miljarder euro per år. För att minska kostnaderna krävs det ökade satsningar och vidareutveckling av forskningen inom arbetshälsoområdet, säger professor Guy Ahonen från Arbetshälsoinstitutet.
Mer information
teamchef Timo Kauppinen, tfn 030 474 2417, 040 504 6417, timo.kauppinen[at]ttl.fi
verksamhetsområdesdirektör Guy Ahonen, tfn 030 474 2745, 050 047 7727, guy.ahonen[at]ttl.fi
senior forskare Anu Järvensivu, tfn 030 474 8604, 043 824 7370, anu.jarvensivu[at]ttl.fi
Läs mer här
Översikten Arbete och hälsa i Finland 2012
Sammandraget (på svenska)
Hela översikten (på finska)
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har närmare 800 anställda.