Arbetsgrupp föreslår att det införs regler för bedömningen av sjukskrivningsbehovet

Pressmeddelande 42/2016, 26.8.2016 

En utredningsgrupp föreslår att det införs rekommendationer om hur läkare bör gå tillväga när de bedömer sina patienters behov av sjukskrivning och sjukskrivningens längd. För närvarande kan behovet och omfattningen av sjukskrivning vid likartade sjukdomsfall variera beroende på vilken läkare som gör bedömningen, läkarens specialitet och i vilken del av landet bedömningen görs. Införande av rekommendationer antas öka patienternas likvärdighet och göra det lättare för läkarna att bedöma sina patienters arbets- och funktionsförmåga samt eventuellt också minska sjukfrånvaron. Beslutet om att låta göra en utredning ingår i arbetsmarknadsparternas avtal om 2017 års arbetspensionsreform.

– Arbetsgruppen var enig om att en anvisning i form av en allmän rekommendation är nödvändig och möjlig att genomföra. Däremot lämnades det öppet om rekommendationerna borde vara sjukdoms- eller diagnosspecifika, säger arbetsgruppens ordförande Tuula Oksanen vid Arbetshälsoinstitutet.

– Man befarade att diagnosspecifika anvisningar skulle bli alltför schablonmässiga, med risk för att bedömningen inte skulle beakta individuella arbetskrav och arbetsförhållanden i tillräckligt stor utsträckning.

I en del länder har man redan denna typ av anvisningar. I Sverige är anvisningarna diagnosspecifika. I USA och inom det brittiska fit note-systemet har man utvecklat anvisningar och elektroniska formulär för bedömning av arbets- och funktionsförmågan och behovet av arbetsanpassning. Också i Finland kommer de nya elektroniska läkarintygen (A- och B-intyg) att erbjuda läkarna flera alternativ för feedback.

– I Finland skulle det vara en bra lösning att ta in anvisningen om sjukskrivningsbedömning i en rekommendation om god medicinsk praxis, säger Oksanen. Det här är en lösning som redan tillämpas t.ex. i fråga om behandlingen av depressioner.

Rekommendationerna om god medicinsk praxis är oberoende behandlingsrekommendationer som grundar sig på vetenskaplig evidens. Rekommendationerna används allmänt och upprätthålls av Läkaresällskapet Duodecim.

Vad bör göras härnäst?

Arbetsgruppen föreslår att beredningen av rekommendationen genomförs i form av en sakkunnigberedning där både den medicinska expertisen och arbetslivsexpertisen är tillräckligt väl företrädda.

En annan fråga som skulle vara viktig att utreda är hur man kan hjälpa arbetsplatserna att genomföra nödvändiga arbetsarrangemang i samarbete med företagshälsovården. Vid sidan av åtgärder för hantering av sjukskrivningar är det viktigt att också främja sådana förebyggande, vårdande och rehabiliterande åtgärder som gör det möjligt att hjälpa de anställda att orka arbeta och fortsätta längre i arbetslivet.

Informationssystemen borde kompletteras så att det blir möjligt att följa hur rekommendationen används och hur den påverkar sjukfrånvarotalen.

Kostnaderna och finansieringen bör utredas närmare.

Inom ramen för arbetsmarknadsparternas avtal om 2017 års arbetspensionsreform fattades ett beslut om att utreda möjligheterna att införa en anvisning om hur man bedömer behovet och omfattningen av sjukskrivning i syfte att minska sjukfrånvaron. Social- och hälsovårdsministeriet gav Arbetshälsoinstitutet i uppdrag att sammankalla en arbetsgrupp för att genomföra utredningen. I arbetsgruppen medverkade representanter för Akava, EK, FFC, STTK, Finlands Läkarförbund, Duodecim, Finlands företagsläkarförening, FPA, Social- och hälsovårdsministeriet och Arbetshälsoinstitutet.

Mer information:

direktör Tuula Oksanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn. 043 8201032, tuula.oksanen[at]ttl.f 

medicinalråd Kristiina Mukala, social- och hälsovårdsministeriet, tfn. 029 516 3325, kristiina.mukala[at]stm.fi 

Rapport

Ohjeistus sairauspoissaolon tarpeen ja keston arviointiin lääkäreille. Ohjeistuksen laadinnan mahdollisuutta arvioivan työryhmän loppuraportti. (Anvisning för läkare om bedömning av behovet och omfattningen av sjukskrivning. Slutrapport från arbetsgruppen för bedömning av möjligheten att upprätta en anvisning för detta ändamål). Arbetshälsoinstitutet 2016.

God medicinsk praxis-rekommendationer http://www.kaypahoito.fi/web/kh/etusivu

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, koordinator, kommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 50 364 3158

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.

Taggar: