Arbetshälsoinstitutets nya anvisningar bidrar till att eliminera farliga kemikalier från produktionen

Arbetshälsoinstitutet informerar 06/2017

I företagens produktionsprocesser används ofta kemikalier som är farliga för hälsan. Bästa sättet att minska kemikalierelaterade olägenheter är att ersätta farliga kemikalier med mindre farliga. Ersättningsprocessen är ofta komplicerad och kan kräva både produktutvecklingsarbete och nya produktionsprocesser. Det största hindret för detta arbete är bristande kännedom om vad det finns för alternativ, visar Arbetshälsoinstitutets företagsenkät. Arbetshälsoinstitutet har gjort upp anvisningar som gör det lättare för företagen att ersätta farliga kemikalier med mindre farliga alternativ.

Ersättningsprocessen inleds med att företaget går igenom de kemikalier man använder och identifierar de risker som är förknippade med dem. Man utreder t.ex. om det används cancerframkallande kemikalier i produktionen. Vid bedömningen av kemikaliers säkerhet är säkerhetsdatabladen en bra informationskälla.

Därefter tar man reda på vilka alternativ som står till buds. Information om alternativ hittar man på webbsajter som upprätthålls av olika sakkunnigorganisationer, t.ex. Arbetshälsoinstitutets Kemikalietips, eller OECD:s och Europeiska kemikaliemyndigheten ECHA:s webbplatser. Det kan också vara bra att diskutera saken med olika bransch- och fackorganisationer eller kemikalieleverantörer.

- Ibland är det svårt att hitta en ersättande kemikalie och då kan det krävas produktutveckling eller ändringar i produktionsprocessen, säger senior expert Arto Säämänen vid Arbetshälsoinstitutet.

- Det lönar sig att engagera de anställda redan i början av ersättningsprocessen. De kan bidra med praktiska synpunkter på produktionsprocessen och de risker som kan vara förknippade med de ersättande alternativen. Om de anställda får delta i förändringsarbetet är det också lättare för dem att godta de nödvändiga ändringarna i arbetsprocesserna.

När beslutet om ett ersättande är fattat och en ny kemikalie har tagits i bruk, bör både de anställda och underleverantörerna få utbildning i den nya produkten eller processen. Arbetsinstruktionerna och kvalitetsanvisningarna bör uppdateras och tillräckligt med tid avsättas för instruktioner. Det är viktigt att följa upp hur den nya produktionen fungerar, eftersom förändringarna kan medföra oförutsedda svårigheter.

Ersättandet har många positiva effekter

Några av de kanske kändaste exemplen på ersättande är bytet av lösningsmedelsbaserade målarfärger mot vattenbaserade och framtagningen av ersättande produkter för asbest. I dessa fall såg man nyttan med ersättandet i alla skeden av produktens livscykel – från arbetare till konsumenter och miljö.

Av dem som besvarade Arbetshälsoinstitutets enkät upplevde flertalet (72 %) att den största fördelen med ersättandet var den ökade säkerheten – både produktsäkerheten och säkerheten i arbetet. Hälften av svarspersonerna nämnde att beslutet påverkades av företagets omsorg om sin image och önskan att främja en hållbar utveckling.

- I beslut om ersättande är hanteringen av företagets anseende en viktig faktor, påpekar Säämänen.

- Allmänheten och kunderna fäster större vikt vid miljöfrågor än arbetarskyddsproblem. Incitamentet kan vara önskan att uppfylla kraven enligt olika miljömärken som t.ex. Svanenmärket och EU:s miljömärke.

Direkta ekonomiska fördelar

I de företag där man besvarade enkäten hade man också uppnått ekonomiska fördelar i form av lägre kostnader för produktion, avlopp, vatten och energi.

Till exempel utvecklingen av slutna, utsläppsfria processer gav lägre avfallskostnader och minskad energiåtgång vid förbränningsanläggningarna. Dessutom minskade arbetskraftskostnaderna, när behovet av arbetskraft blev mindre.

En systematisk översyn av produkter och produktionsmetoder kan ge upphov till helt nya innovationer och konkurrensfördelar.

Från lim till nitar

Ett av de företag som besvarade enkäten tillverkar inventarielösningar för lantbruksbyggnader – avskiljande väggar och dörrar. Monteringen av dörrarna gjordes tidigare genom PVC-limning, vilket gav upphov till skadliga limångor. Punktutsuget fungerade dåligt och limlukten spred sig i produktionshallen.   Monteringsarbetet försvårades också av limmets reaktivitet, som gjorde att monteringen måste utföras onödigt snabbt. Företaget beslöt att avstå från limningen och övergå till nitning. Nu besväras de anställda inte längre av limångor, och produktionskostnaden har blivit lite lägre. I dörrarnas funktion ser man ingen skillnad och jäkten i arbetet har upphört. Förändringen var inte svår att genomföra – det gällde bara att våga prova på något nytt.

I Arbetshälsoinstitutets projekt ”Eliminering av kemikalierelaterade olägenheter genom ersättning av farliga ämnen” (Kemikaalihaitoista eroon vaarallisten aineiden korvaamisella) undersöktes ersättande av kemikalier som riskhanteringsmetod, motiven för ersättandet och olika hinder för genomförandet. Undersökningen genomfördes med hjälp av en arbetsplatsenkät. Samtidigt samlade man in exempel på ersättning av farliga ämnen i produktionsprocesserna. Eftersom det hade visat sig svårt att hitta information om ersättningsarbetet, upprättade man på basis av enkätsvaren och internationella exempel en finskspråkig anvisning . Undersökningen har finansierats av Arbetarskyddsfonden.

Mer information:

Arto Säämänen, senior expert, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 8242370, arto.saamanen(at)ttl.fi

Undersökningsrapport (www.julkari.fi): Terveydelle vaarallisten kemikaalien korvaaminen (Ersättning av hälsofarliga kemikalier). Arto Säämänen, Kyösti Louhelainen, Eija-Riitta Hyytinen och Maria Hirvonen. Arbetshälsoinstitutet 2016 (på finska)

Modellösningar: Praktisk riskhanteringskunskap för arbetsplatser. (på finska)

Eliminering av kemikalierelaterade olägenheter genom ersättning av farliga ämnen (på finska)

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, koordinator, kommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 50 364 3158

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.

Taggar: