Arbetslivet har ännu inte tagit det digitala språnget

Pressmeddelande 02/2019, Fritt för publicering 16.1.2019 kl. 10

Digitaliseringen av arbetet förknippas med både förhoppningar och farhågor. Digitaliseringens konsekvenser är i hög grad beroende av hur digitaltekniken tillämpas i verkligheten, visar en undersökning från Arbetshälsoinstitutet. I arbetslivet har man ännu inte tagit det digitala språnget fullt ut.

Under de närmaste åren kommer intelligent automation att leda till en förändring av arbetet. Maskinerna har fått nya egenskaper. Det finns maskiner som kan se och maskiner som kan göra prognoser. Maskinerna blir hela tiden bättre på att förstå och producera både tal och text. Också deras förmåga att lära sig utvecklas. Dessa förändringar gör att intelligenta maskiner i allt större utsträckning tar sig in på områden där vi människor traditionellt har haft våra starka sidor.

Enligt en omfattande utredning utförd av forskarprofessor Tuomo Alasoini vid Arbetshälsoinstitutet har intelligenta maskiner lättast att ersätta människan i arbeten av rutinartad och fysisk karaktär och i arbeten som består av insamling och bearbetning av data. Genom utvecklingen av maskininlärning och artificiell intelligens kommer automatiseringen allt mer att omfatta även sådana expertuppgifter där arbetets genomförande och resultat är av relativt förutsägbar karaktär.

Inom de närmaste 20 åren skulle digitaliseringen enligt de mest dramatiska kalkylerna kunna leda till en förlust av upp till en tredjedel av de nuvarande arbetsplatserna i Finland.

– I verkligheten kommer förändringen sannolikt att bli mindre dramatisk än så. Internationellt sett har Finland relativt få arbeten av sådan typ som är lätta att automatisera, säger Alasoini.

Digitalteknikens utveckling skapar nya arbetsplatser bl.a. genom ökad produktivitet och växande köpkraft

Digitalteknikens utveckling förändrar arbetet på tre olika sätt. För det första leder den till att vissa arbetsuppgifter försvinner genom att automationen helt och hållet ersätter den mänskliga arbetsinsatsen. Total automatisering förekommer dock relativt sällan. Av de nuvarande arbetsplatserna beräknas mindre än fem procent vara sådana som går att automatisera helt och hållet med hjälp av dagens teknologi. Automatiseringen omfattar vanligen endast enskilda arbetsfunktioner. Digitalteknikens utveckling skapar också nya arbetsuppgifter, t.ex. i branscher som utvecklar produkter och tjänster som baserar sig på digitalteknik. Nya arbetsuppgifter uppstår även genom den produktivitetsökning och köpkraftstillväxt som digitaltekniken ger upphov till.

– Eftersom automatiseringen vanligen omfattar endast enskilda arbetsfunktioner, är det inte möjligt att ge något entydigt svar på frågan om digitaliseringen innebär en utveckling eller en utarmning av arbetet, påpekar Alasoini.

– Svaret beror på hur man genomför nyorganiseringen av arbetet. Skapar man mer mångsidiga och krävande helheter av de funktioner som återstår för människorna att utföra, eller går riktningen mot ökad standardisering och uppstyckning av arbetsuppgifterna?

– Digitaliseringen öppnar möjligheter i båda riktningarna. Det avgörande är vilken vision man vill att ska vägleda styrningen och utvecklingen av arbetet.

En förnuftig utveckling av arbetet kombinerar de bästa egenskaperna hos människor och maskiner

Att utveckla arbetet i samband med digitaliseringen innebär att skapa sådana arbetshelheter där människans och maskinens bästa egenskaper kombineras på ett förnuftigt sätt. Till människans starka sidor hör kreativitet och social intelligens, medan maskinens starka sidor är dess outtröttlighet, upprepningsförmåga och kalkyleringskapacitet. Planeringen av interaktionen mellan människor och intelligenta maskiner utgör ett allt viktigare område inom utvecklingen av robotapplikationer. "Umgänget" med intelligenta maskiner kommer därigenom att bli en viktig del av allt fler människors arbete.  

Samhället måste investera i utvecklingen av arbetet och kunnandet för att förhindra en fördjupning av den digitala klyftan   

Digitaliseringen behöver inte leda till en massiv förlust av arbetsplatser eller utarmning av arbetet – den kan också hjälpa att utveckla arbetet genom att ge människor nya möjligheter att koncentrera sig på mångsidiga och krävande funktioner av värdeskapande karaktär.

Detta skulle innebära en betydande förändring av kompetens- och yrkesstrukturen i samhället, vilket förutsätter investeringar i utvecklingen av arbetet samt satsningar på fortbildning och omskolning. Ansvaret för en sådan investering kan inte läggas enbart på arbetsgivarna eller de enskilda människorna. Utan en betydande insats från samhällets sida finns det risk för att den digitala kunskapsklyftan mellan människorna fördjupas.

Finland bör vara ledande inom utprovning av innovationer: förslag till forskningsteman

Än så länge har digitaliseringen inte lett till en tillväxtstimulerande produktivitetsökning för nationalekonomin som helhet. Ett verkligt digitalt språng i arbetslivet förutsätter genomförandet av olika organisatoriska arbetslivsinnovationer som kompletterar de teknologiska innovationerna.

– Finland har goda förutsättningar att ta en ledande roll inom utprovningen av arbetslivsinnovationer under den digitala eran genom innovativa kombinationer av finländskt kunnande inom arbetslivsutveckling, ledarskap och teknologi, säger Alasoini.

I dagens teknologiska brytningsskede är det viktigt att man i Finland främjar sådana innovationer med hjälp av arbetsplatsernas och arbetsmarknadsorganisationernas gemensamma utvecklingsprogram samt ökade satsningar på forskning i digitaliseringens inverkningar på arbetet.

Till de områden som åtminstone bör utforskas hör frågor som gäller omfattningen, karaktären och konsekvenserna av digitalteknikens användning. Användningens karaktär beskriver digitalteknikens roll i människans arbete: är rollen assisterande, beslutsstödjande eller styrande i förhållande till människans verksamhet? Att förstå användningens karaktär är av väsentlig betydelse när arbetet organiseras på nytt och man tänker över vilka kompetenser och förutsättningar människor behöver för att kunna bevara eller återfå sin arbetsmarknadsduglighet.

Mer information:

forskarprofessor Tuomo Alasoini, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 564 6140, tuomo.alasoini@ttl.fi, Twitter @tuomoalasoini

Rapport (på finska) Digitalisaatiolla työn uudelleenajatteluun, Tuomo Alasoini, Työterveyslaitos 2018. www.julkari.fi

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, koordinator
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.

Taggar: