Arbetsnedsättande smärta förebådar ökad risk för sjukpensionering

Arbetsförmågenedsättande smärta från rörelseorganen är en prediktor för ökad risk för sjukpensionering, visar en finländsk tvillingstudie. I undersökningen följdes över 11 000 tvillingar i 23 års tid. Undersökningen har publicerats i den internationella vetenskapstidskriften Pain.

Att kunna identifiera faktorer som predicerar för högre sjukpensioneringsrisk har stor betydelse för både individen och samhället. Varje sjukpensionering som går att undvika sparar både mänskligt lidande och skattemedel. Arbetsnedsättande smärta bör tas på allvar och åtgärdas i tid.

– Ryggvärk, problem med axlarna och andra besvär från rörelseorganen är vanliga orsaker till sjukskrivning. Vår undersökning visade att risken för sjukpensionering kan klarläggas effektivt med hjälp av ett enkelt frågeformulär, säger specialforskare Annina Ropponen vid Arbetshälsoinstitutet.

Förekomsten av arbetsnedsättande smärta i rörelseorganen kartlades genom att fråga undersökningspersonerna om de någon gång under de senaste tolv månaderna hade haft sådan smärta från rygg, axlar eller nacke som inverkat menligt på deras arbetsförmåga. Undersökningspersonerna svarade ja eller nej på separata frågor om rygg, nacke och axlar.

– Denna enkla smärtbedömningsmetod visade sig ha ett starkt prediktionsvärde för risken för sjukpensionering på grund av en muskuloskeletal diagnos. Inom företagshälsovården skulle man kunna ta in den här frågan i samband med nyanställningskontrollen. På så sätt skulle man i ett mycket tidigt skede kunna identifiera de personer som löper risk att bli förtidspensionerade på grund av sjukdom, säger Ropponen.

Smärtans lokalisering inverkade inte på risken för sjukpensionering

Enligt undersökningen var sjukpensionsrisken förhöjd oavsett om smärtlokalerna var en eller flera, och oavsett om sjukpensionen beviljades på grund av en rygg- eller artrosdiagnos. Risken för sjukpensionering påverkades inte heller av om den arbetsnedsättande smärtan hade förekommit en gång eller flera gånger.

Sambandet påverkades inte av familjefaktorer såsom arvsanlag och gemensam miljö. Inte heller andra bakgrundsfaktorer såsom huvudvärk, användning av smärtstillande eller lugnade mediciner, livstillfredsställelse, utbildningsnivå eller civilstånd hade något inverkan på det observerade sambandet.

Information om undersökningen

Arbetshälsoinstitutets specialforskare Annina Ropponen fungerade som ansvarig forskare för undersökningen, som genomfördes av Folkpensionsanstalten och Institutionen för folkhälsovetenskap vid Helsingfors universitet. Resultaten baserar sig på uppgifter om deltagarna i en finländsk tvillingkohortstudie. Den aktuella undersökningen bygger på det s.k. TwinKela-materialet, som baserar sig på ett omfattande enkätmaterial insamlat under åren 1975 och 1981 och kompletterat med uppgifter ur den nationella invalidpensionsstatistiken för åren 1975–2004. Undersökningsurvalet omfattar 11 224 tvillingar, däribland 1 159 par av identiska tvillingar och 2 086 par av icke-identiska tvillingar samt 4 734 enskilda tvillingar vars syskon inte uppfyllde undersökningens inklusionskriterier. Maximiuppföljningstiden var 23 år.

Mer information

Specialforskare Annina Ropponen, Arbetshälsoinstitutet, tfn. +358 30 474 2012, mobil +358 43 825 1392, annina.ropponen[at]ttl.fi

Mer om ämnet

A prospective twin cohort study of disability pensions due to musculoskeletal diagnoses in relation to stability and change in pain.
Abstrakt/PubMed: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23711476
Artikel/online: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0304395913002686

Pressmeddelande 12.2.2013 Samtidig smärta i olika delar av rörelseapparaten är en stark prediktor för långa sjukskrivningar
Ämnesområde: Samband mellan smärta och depression

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har närmare 800 anställda.