Arbetsoförmåga på grund av höftledsartros är vanligt bland män i arbetaryrken

Pressmeddelande 05/2018, Fritt för publicering 1.2.2018 kl. 11

Mer än var tredje sjukpensionering beror på sjukdomar i rörelseorganen. Förekomsten av denna typ av sjukdomar, bland annat artros, ökar kraftigt med stigande ålder. Höftledsartros är vanligast bland byggarbetare, elmontörer, rörläggare och lantbruksarbetare, visar en undersökning som genomförts av Arbetshälsoinstitutet och Helsingfors universitet. Många fall av arbetsoförmåga hade kunnat förebyggas genom att göra arbetet fysiskt lättare.

- För att fler äldre arbetstagare ska kunna hålla sig arbetsföra, bör arbetsplatserna lägga större vikt än tidigare på att minska arbetsbelastningen, påpekar forskarprofessor Eira Viikari-Juntura vid Arbetshälsoinstitutet.

- Bland annat många arbetstagare som lider av höftledsartros skulle kunna fortsätta att arbeta fram till ålderspensioneringen, förutsatt att man minskar den fysiska arbetsbelastningen och beaktar de begränsningar som ledslitaget innebär. Också sjukfrånvaron skulle minska.

Orsakerna till höftledsartros är förutom ålder även ärftliga faktorer, övervikt, höftskador och fysiskt påfrestande arbetsuppgifter. Också om orsaken bara delvis är arbetsrelaterad, kan besvären göra det svårt att utföra arbetsuppgifterna och försvåra livet på många andra sätt.

Arbetsoförmåga på grund av artros är vanligt inom vissa yrken

Speciellt bland byggnadsarbetare, elmontörer, rörläggare, yrkesförare samt jord- och skogsbruksarbetare är risken för sjukpensionering på grund av höftledsartros högre än genomsnittet. Också rutinartade arbetsuppgifter inom transport- och byggnadsbranschen, metall- och verkstadsindustrin och styckegodsproduktion är förenade med ökad risk.

Dessa typer av arbete är ofta fysiskt påfrestande och innebär tunga lyft samt arbete på knä eller huk. Även vibrationsexponering och upprepade hopprörelser ökar risken för artros.

I undersökningen konstaterades 25 fall av sjukpensionering per 100 000 yrkesaktiva män under en uppföljningstid på nio år. Bland yrkesaktiva kvinnor var antalet något lägre (22) och skillnaderna mellan olika yrken förklarades inte lika tydligt av belastningsfaktorer som för männens del.
 

- Resultaten visar att man skulle kunna minska sjukpensioneringsrisken för byggnadsarbetare, elmontörer och rörläggare med upp till 88 procent genom att minska den fysiska belastningen till samma nivå som för anställda i expertyrken, säger äldre forskare Svetlana Solovieva vid Arbetshälsoinstitutet.

- Det skulle vara speciellt viktigt att eliminera arbetsmoment som kräver att man arbetar på knä eller i hukställning. Om detta inte är möjligt, kan man överväga att ordna med fysiskt lättare arbetsuppgifter, förkortad arbetstid eller begränsning av vissa arbetsuppgifter, t.ex. med hjälp av partiell sjukpension.  

Måttlig motion är bra för lederna

Var och en har också själv möjlighet att påverka sin arbets- och funktionsförmåga.

- Måttlig och regelbunden motion är bra för lederna. Löpning är däremot inte att rekommendera för personer med höftledsbesvär, säger Viikari-Juntura.

- Vid valet av motionsform är det bra att vara medveten om de olika motionsformernas skaderisker – i vissa fall kan höftledsartros vara en följd av tidigare höftledsbrott.

Risken för höftledsartros kan minskas med hjälp av god viktkontroll. Forskningen visar att övervikt föregår och påskyndar artrosutvecklingen.

I denna registerbaserade undersökning, som genomfördes som ett samarbete mellan Arbetshälsoinstitutet och Helsingfors universitet, följde man i nio års tid över en miljon förvärvsarbetande finländare i åldern 30–60 år med avseende på hur många av dem som under uppföljningstiden blev sjukpensionerade med full sjukpension. De registerbaserade uppgifterna kopplades samman med yrkesbelastningsuppgifter i en arbetsexpositionsmatris utvecklad av Arbetshälsoinstitutet. I analysen av undersökningsresultaten fokuserade man på sjukpensionsincidensen för olika yrkesgrupper och i vilken utsträckning sjukpensionsavgången förklarades av fysiska belastningsfaktorer i arbetet och arbetstagarens utbildningsnivå. Undersökningen finansierades av Arbetarskyddsfonden, NordForsk och Finlands Akademi.  

Artros är den vanligaste formen av ledsjukdom. Sjukdomen drabbar oftast finger-, knä- och höftlederna samt ryggraden. Knä- och höftledsartros försämrar den åldrande befolkningens rörelseförmåga och påverkar arbetsförmågan hos yrkesverksamma, framför allt i yrken med fysiskt påfrestande arbetsuppgifter. Incidensen av knäledsartros bland 30 år fyllda finländare var enligt Hälsa 2000-undersökningen 5 % för män och 7 % för kvinnor. Incidensen av höftledsartros var 5 % för män och 4 % för kvinnor.

Publikation: Solovieva S, Kontio T, Viikari-Juntura E. Occupation, Physical Workload Factors, and Disability Retirement as a Result of Hip Osteoarthritis in Finland, 2005‒2013. The Journal of  Rheumatology 2018; 45; 4; doi 10.3899/jreum.170748 (Online first)

Mer information:
Forskarprofessor Eira Viikari-Juntura, Arbetshälsoinstitutet, tfn 0407369259, eira.viikari-juntura(at)ttl.fi
Äldre forskare Svetlana Solovieva, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 4742402, svetlana.solovieva(at)ttl.fi

Bekanta dig också med: Rörelseorganens hälsa (Arbetshälsoinstitutet www.ttl.fi)

Tidigare undersökningar om detta ämne: Kaila-Kangas L, Arokoski J, Impivaara O, Viikari-Juntura E, Leino-Arjas P, Luukkonen R, et al. Associations of hip osteoarthritis with history of recurrent exposure to manual handling of loads over 20 kg and work participation: a population-based study of men and women. Occup Environ Med 2011; 68:734-8.

Solovieva S, Pehkonen I, Pensola T, Haukka E, Kausto J, Leivategija R, Shiri R, Heliövaara M, Burdorf A, Husgafvel-Pursiainen K, Viikari-Juntura E. Development of physical and psychosocial job exposure matrices. Finnish Institute of Occupational Health, Helsinki 2014.

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, koordinator
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Taggar: