Arbetsplatserna bör minska exponeringen för dieselavgaser
Pressmeddelande 35/2016, Helsingfors 2.6.2016
Exponering för dieselavgaser är ett problem på många arbetsplatser. Det är viktigt att man blir mer uppmärksam på detta och på betydelsen av att övervaka och minska exponeringen. Forskningen visar att det finns ett samband mellan kraftig återkommande exponering för dieselavgaser och ökad risk för lungcancer.
I Finland exponeras cirka 50 000 personer för dieselavgaser i arbetet. Betydande exponering förekommer i arbeten där det används dieselmotorer, bl.a. i gruvor, tunnelbyggen, lastterminaler och produktions- och lagerhallar.
Dieselavgaser orsakar irritation av ögon och luftvägar, och kan påverka lungfunktionen. Forskningen visar att det finns ett samband mellan kraftig återkommande exponering för dieselavgaser och ökad risk för lungcancer. Det finns också rön som tyder på påverkan på hjärt-kärlsystemet. Detta framgår av en översikt om hälsoeffekterna av exponering för dieselavgaser som sammanställts av experter från Arbetshälsoinstitutet. Översikten har publicerats av en nordisk expertgrupp.
– ”Avgasexponering är ett problem som man på arbetsplatserna ofta inte uppmärksammar tillräckligt mycket”, konstaterar senior expert Tiina Santonen vid Arbetshälsoinstitutet. ”Övervakning och minskning av exponeringen är särskilt viktig i gruvor och tunnelbyggen, där avgaskoncentrationen kan bli mycket hög.”
Många sätt att minska exponeringen
Nya dieselmotorer som är försedda med partikelfilter och katalysator ger betydligt mindre utsläpp än äldre dieselmotorer. Exponeringen kan minskas med hjälp av regelbunden motorservice, minimering av onödig tomgång och effektivare ventilation. Det är också viktigt att förarhytten är tillräckligt tät och att luftfiltren är i skick. Dieselmotorer kan i mån av möjlighet också ersättas med el- eller gasdrivna motorer. Vid servicearbeten på dieselmotorer kan det vara bra att använda avgasutsug som går att fästa vid avgasröret.
Maxnivåer minskar hälsoriskerna
Genom att följa Arbetshälsoinstitutets förslag till maxnivåer kan arbetsplatserna minska hälsoriskerna av avgasexponeringen. På de flesta arbetsplatser är det möjligt att med rimliga medel genomföra åtgärder som gör att exponeringen inte överskrider maxnivåerna.
Översikten över hälsoeffekterna av exponering för dieselavgaser publicerades 27.5.2016. Den är sammanställd av experter vid Arbetshälsoinstitutet i samarbete med Nordiska expertgruppen för kriteriedokument om kemiska hälsorisker (NEG) och den holländska expertgruppen Dutch Expert Committee on Occupational Safety (DECOS). Arbetshälsoinstitutets maxnivåer för dieselavgaser är 5 µg/m3 mätt som elementärt kol (medelkoncentration under 8 timmar) respektive 0,2 ppm mätt som kvävedioxid (medelkoncentration under 15 minuter). Motsvarande värde för arbete i gruvor är 20 µg/m3 (8 h) och på byggarbetsplatser under marknivå 0,5 ppm (15 min).
Mer information
senior expert Tiina Santonen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2666, tiina.santonen[at]ttl.fi
forskare Piia Taxell, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2234, piia.taxell[at]ttl.fi
Länkar
Arbetshälsoinstitutets maxnivåer för exponering för dieselavgaser: http://www.ttl.fi/tavoitetasot
Taxell P., Santonen T. The Nordic Expert Group for Criteria Documentation of Health Risks from Chemicals and the Dutch Expert Committee on Occupational Safety. 149. Diesel engine exhaust. Arbete och Hälsa 2016; 49(6) 1–147: http://hdl.handle.net/2077/44340
Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Tiina Kaksonen, kommunikatör/assistent
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 50 364 3158
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.
Taggar:
