Arbetsplatserna kan stötta arbetstagarnas rutiner för sömn och vakenhet vid skiftarbete
Pressmeddelande 72/2014, Arbetshälsodagarna 21.–22.10.2014, Mässcentrum, Helsingfors
Skiftarbetare har ofta svårt att på egen hand utveckla rutiner som garanterar en bra sömn- och vakenhetsrytm. För det krävs också lösningar på arbetsplatsnivå. Trötthet, sömnstörningar och ökad olycksfallsrisk är vanliga hälsorelaterade problem vid skiftarbete.
Arbetshälsoinstitutets undersökning visar att långtradarchaufförer oftast använder sig av ineffektiva metoder för att hålla sig vakna vid ratten. (Sallinen m.fl. 2014). I stället för att stanna fordonet och t.ex. ta en tupplur, försöker de bekämpa tröttheten genom att prata, röra på sig i stolen, veva ner sidofönstret eller ta något att dricka.
– Arbetstagarna kan påverka bara en del av de omständigheter som gör det möjligt att upprätthålla vakenheten. Arbetstider som stör den biologiska dygnsrytmen och minskar den totala dygnssömnen kan leda till risker och olägenheter i arbetet. Enligt arbetarskyddslagen är arbetsgivaren skyldig att utreda dessa omständigheter och vidta nödvändiga åtgärder. Arbetsgivaren bör i mån av möjlighet undvika att ordna med arbetstider som kan orsaka problem, understryker teamchef Mikael Sallinen vid Arbetshälsoinstitutet.
Korttidsterapi mot sömnlöshet ger lovande resultat
Ett av de vanligaste sätten att hjälpa skiftarbetare att hantera sina sömn- och vakenhetsproblem är att skriva ut läkemedelspreparat. Enligt en färsk litteraturöversikt finns det dock förvånansvärt få vetenskapliga belägg för att skiftarbetare verkligen skulle ha någon nytta av denna typ av behandling (Liira m.fl. 2014).
Däremot har de första försöken med korttidsterapi gett lovande resultat. Andelen med kliniskt signifikant sömnlöshet minskade till en tredjedel bland skiftarbetare som erhöll korttidsterapi under ledning av företagshälsovården (Järnefelt m.fl. 2012).
Bra arbetstidsarrangemang är grunden för hälsa och välbefinnande i skiftarbete
– Man kan självfallet inte åstadkomma någon större minskning av sömn- och vakenhetsproblemen vid skiftarbete, om man inte gör något åt själva arbetstidsarrangemangen, konstaterar forskarprofessor Mikko Härmä vid Arbetshälsoinstitutet.
Faktorer i skiftarbetet som kan leda till ökad belastning är bl.a. långa nattskift, alltför korta vilotider mellan skiftena, långa arbetsperioder och arbete under veckoslut.
– För att denna forskningskunskap ska gagna så många som möjligt och komma till användning på arbetsplatsnivå har vi samarbetat med IT-företaget CGI, som producerar schemaläggningsprogrammet Titania. Arbetsfördelningen mellan oss och CGI är den att vi står för forskningsunderlaget och de svarar för det tekniska utförandet, säger Härmä.
Programmet gör en analys av arbetsskiftslistan och anger resultatet med hjälp av ett tydligt trafikljussystem: grönt för godkänd belastning och rött överbelastning. Skalan omfattar också färgkoderna gult och orange.
Via en feedbackportal kan arbetsplatserna få information om arbetstidsbelastningen på individ- och organisationsnivå.
Mer information
teamchef Mikael Sallinen, Arbetshälsoinstitutet, tfn +358 40 768 6956, mikael.sallinen[at]ttl.fi
forskarprofessor Mikko Härmä, Arbetshälsoinstitutet, tfn +358 40 544 2750, mikko.harma[at]ttl.fi
Arbetshälsoinstitutets forskare har under de tre senaste åren tagit fram en stor mängd ny kunskap om olika metoder för att förbättra sömnen och vakenheten i samband med skiftarbete.
Järnefelt H, Lagerstedt R, Kajaste S, Sallinen M, Savolainen A, Hublin C. Cognitive behavioral therapy for shift workers with chronic insomnia. Sleep Med. 2012, 13, 1238-1246. doi: 10.1016/j.sleep.2012.10.003.
Liira J, Verbeek JH, Costa G, Driscoll TR, Sallinen M, Isotalo LK, Ruotsalainen JH. Pharmacological interventions for sleepiness and sleep disturbances caused by shift work. Cochrane Database Syst Rev. 2014 Aug 12;8:CD009776. doi: 10.1002/14651858.CD009776.
Sallinen M, Pylkkönen M, Henelius A, Hyvärinen H-K, Puttonen S, Virkkala J, Sihvola M. On-Road Study of Fatigue Management Strategies in Long-Haul Truck Drivers. I tryck, the HES 2014 International Annual Meeting Proceedings.
Härmä M, Vanttola P, Ropponen A, Koskinen A, Hakola T, Kalakoski V, Puttonen S, Sallinen M, Nätti J, Salo P, Pentti J, Oksanen T, Vahtera J, Kivimäki M. Työaikojen kehittäminen kunta-alalla. Työsuojelurahaston loppuraportti. [Utvecklingen av arbetstiderna inom kommunsektorn. Slutrapport till Arbetarskyddsfonden]. Arbetshälsoinstitutet. Helsingfors 2014.
Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Lotta Englund, informatör
Arbetshälsoinstitutet
tfn. 358 30 474 2948
Tuula Vauhkonen, informatör
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 6170
www.ttl.fi
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 750 anställda.