Arbetsplatsmåltider ger energi för både arbetet och fritiden
Arbetshälsoinstitutet och Institutet för hälsa och välfärd meddelar
Den Matservering på arbetsplatsen har en klart positiv effekt på personalens hälsa och välbefinnande och bidrar till att främja hälsosamma matval och goda matvanor. De som använder sig av arbetsplatsens personalservering brukar också oftare äta grönsaker. Det lönar sig också för arbetsgivarna att intressera sig för personalens hälsa och välbefinnande, eftersom undersökningar visar att ledningens engagemang ökar de anställdas intresse för hälsosamma levnadsvanor.
I Arbetshälsoinstitutets nyligen publicerade undersökning Arbete och Hälsa i Finland 2012 konstateras ett samband mellan de anställdas levnadsvanor och återhämtningen från arbetet. Hälsosamma levnadsvanor är vanligare på arbetsplatser där de anställda upplever att ledningen intresserar sig för deras hälsa och välbefinnande.
– Ett konkret sätt för arbetsgivaren att visa att man bryr sig om de anställda är att erbjuda möjligheter till hälsosamma arbetsmåltider, säger teamchef Jaana Laitinen från Arbetshälsoinstitutet.
En god måltidsrytm ger arbetsenergi och främjar återhämtningen från arbetet. Matpausen ger möjlighet att koppla av för en stund och umgås med sina arbetskamrater. Genom att äta lämpligt och tillräckligt mycket under arbetsdagen undviker man att äta för mycket på fritiden och har då lättare att hålla vikten.
– Många har lyckats gå ner i vikt och få långsiktig kontroll över sin vikt genom att äta ett lätt mål mat under arbetsdagen, antingen medhavd matsäck eller något av personalmatsalens lättare menyalternativ, konstaterar Laitinen.
– De som brukar äta i personalmatsalen äter också oftare färska grönsaker och är flitigare fiskätare. Det sistnämnda sambandet är speciellt påtagligt när det gäller manliga anställda, säger ledande forskare Ritva Prättälä vid Institutet för hälsa och välfärd.
Utmaningar för måltidstjänsten
Att erbjuda möjlighet till arbetsplatsmåltider och tillgång till hälsosamt måltidsutbud är ett effektivt sätt att främja den yrkesverksamma befolkningens hälsa och välbefinnande. Arbetsplatsmåltiderna har stor betydelse för befolkningens kostvanor och fungerar som modell för hälsosamma matvanor även i hemmet.
– Vi vill utmana alla professionella måltidsproducenter att tillreda och servera mat som är hälsosam, välsmakande, miljövänlig och närproducerad. För det ändamålet behövs det enhetliga direktiv för det praktiska menyplaneringsarbetet, påpekar Prättälä.
Utvecklandet av måltidstjänsterna förutsätter samarbete mellan ett stort antal aktörer och yrkesmänniskor inom olika områden, bl.a. folkhälsa, miljöhälsa, jordbruk, företagshälsovård och restaurang- och måltidsbranschen. Dessa frågor kommer att diskuteras under ett expertseminarium som anordnas av Institutet för hälsa och välfärd den 19 augusti 2013.
Vägledning behövs också för dem som äter matsäcksmat
Måltidsservice på arbetsplatsen går lättast att ordna för dem som har regelbundet dagarbete. Enligt Arbete och Hälsa-undersökningen är andelen som inte håller någon matpaus alls något större i andra typer av arbetsskift. Det lönar sig därför att uppmuntra dem som inte har tillgång till personalservering att ta med sig egen matsäck och lära dem att komponera en välbalanserad måltid. Det är viktigt att det finns ett trivsamt och snyggt ställe med lämpliga köksinventarier dit man kan gå för att äta sin medhavda matsäck. Här finns det en utmaning också för måltidsbranschen att utveckla nya tjänster och lösningar.
I Finland fanns det år 2011 cirka 1 550 personalmatsalar. Cirka 2/3 av den yrkesverksamma befolkningen hade tillgång till personalmatsal och av dem var det ungefär hälften som använde sig av denna möjlighet.
Mer information
Jaana Laitinen, teamchef, Arbetshälsoinstitutet, 030 474 6006, jaana.laitinen(at)ttl.fi
Ritva Prättälä, ledande forskare, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 029 524 48631, ritva.prattala(at)thl.fi
Källor:
Työ ja terveys Suomessa 2012. Seurantatietoa työoloista ja työhyvinvoinnista sekä Työ ja terveys Suomessa 2012 – haastattelututkimus (Arbete och hälsa i Finland 2012. Uppföljningsdata om arbetsförhållanden och arbetsvälbefinnande samt intervjustudien Arbete och hälsa i Finland 2012) Timo Kauppinen m.fl. (red.) Arbetshälsoinstitutet 2013. (ww.ttl.fi/tyojaterveys)
Työaikainen ruokailu Suomessa 2008-2010. Ruokapalveluiden seurantaraportti 4. (Arbetsplatsmåltider i Finland 2008-2010. Uppföljningsrapport om anordnande av måltidstjänster 4). Tiina Vikstedt m.fl. Institutet för hälsa och välfärd, 2012.
Mer information om ämnet hittar man på följande webbsidor (på finska):
Levnadsvanor och välbefinnande (Arbetshälsoinstitutets webbtjänst)
Måltidsservice (Institutet för hälsa och välfärds webbtjänst)
Seminariet Hälsosamma/hållbara/ekologiska måltidstjänster
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har närmare 800 anställda.