Arbetsrelaterade faktorer påverkar risken för mänskliga misstag i arbetet

Mänskliga misstag i arbetet beror ofta på faktorer i arbetsmiljön. Tidspress, oklara anvisningar och bristfällig utmärkning av faror ökar risken för mänskliga misstag, visar en enkätstudie som genomförts inom ramen för projektet Smidigare arbete, färre misstag. För att uppnå nollvisionen för olycksfall i arbetet måste man påverka de faktorer som ger upphov till mänskliga misstag och få hela personalen att förbinda sig att använda säkerhetsfrämjande arbetsmetoder.

Specialforskare Virpi Kalakoski från Arbetshälsoinstitutet presenterar de preliminära resultaten av Sujuva – Smidigt-projektet vid konferensen International Symposium on Culture of Prevention, som hålls i Helsingfors 25–27.9.2013. Konferensen tar upp nya perspektiv på säkerhetskulturen i arbetslivet.

– Människans minne och uppmärksamhetsförmåga har sina begränsningar, precis som den fysiska funktionsförmågan. Ingen väntar sig att vi rent fysiskt ska klara att hålla tio bollar i luften samtidigt. Men begränsningarna i hjärnans funktionskapacitet är inte lätta att lika lätta att konstatera som fysiska funktionsbegränsningar, varför man lättare förbiser dem, säger Virpi Kalakoski, ansvarig ledare för projektet Smidigare arbete, färre misstag (Sujuva).

Människoanpassat arbete förebygger mänskliga fel

Mänskliga misstag är en viktig orsak till arbetsolyckor. När man är stressad missar man lätt viktiga detaljer. Om dessutom arbetsanvisningarna är oklara, vet man inte heller vad man ska prioritera. Risken för misstag ökar, om varningar är svåra att uppfatta eller om farliga områden inte är tydligt utmärkta.

– Arbetsrelaterade faktorer förklarade i vår studie upp till 50 procent av frekvensen för mänskliga misstag, berättar Kalakoski.

Mer än hälften av arbetstagarna rapporterade att de dagligen råkar ut för arbetssituationer där de måste se upp för rörliga objekt. Över 40 procent hade ett arbete där de var tvungna att utföra eller ge akt på flera olika saker samtidigt. En fjärdedel av svarspersonerna uppgav att de dagligen utsattes för störande buller eller återkommande avbrott eller störningar i arbetet. En tredjedel upplevde tidspress i arbetet varje vecka.

Sujuva-projektets enkätstudie riktade sig till arbetstagare som utför service-, underhålls- och lagerarbeten. Enkäten skickades ut till sammanlagt 2 951 personer, av vilka 1 681 personer besvarade frågorna. Svarsprocenten var 57 procent. Resultatet av undersökningen kan tillämpas på vanliga yrken som kräver fysiskt arbete i branscher med komplicerade och omväxlande arbetsförhållanden och arbetsuppgifter som kräver användning av maskiner och apparater. Projektet finansieras av Arbetarskyddsfonden. Projektets samarbetspartners är Finavia, Keslog, UPM Timber och VR Track.

Med siktet inställt på noll olycksfall i arbetet

– Det har beräknats att om alla arbetsplatser i de länder som hör till ILO skulle tillämpa bästa möjliga praxis för förebyggande av arbetsolyckor, så skulle man kunna undvika 300 000 dödsfall och 200 miljoner olyckor varje år, säger Markku Aaltonen, teamchef vid Arbetshälsoinstitutet.

Ett sätt är att påverka sådana faktorer som ger upphov till mänskliga misstag. Man kan minska förekomsten av mänskliga misstag genom att förbättra arbetsmiljön, arbetsredskapen och arbetsmetoderna så att arbetstagarna inte utsätts för onödigt hög arbetsbelastning och andra situationer i arbetet som ökar risken för fel och misstag.

Professor Gerard Zwetsloot från det holländska forskningsinstitutet TNO Safe & Healthy Business anser att det olycksfallsförebyggande och hälsofrämjandet arbetet borde göras till en normal del av arbetet på företags- och makronivå.

– På organisationsnivå innebär god arbetssäkerhetskultur att man tillämpar sådana metoder och rutiner som förebygger olyckor. Framför allt innebär det att både chefer och medarbetare måste lära sig att förhålla sig till sitt arbete på ett nytt sätt som främjar en god arbetssäkerhet, konstaterar Zwetsloot.

Arbetshälsoinstitutet anordnar konferensen Culture of Prevention i samarbete med det koreanska forskningsinstitutet KOSHA, det franska forskningsinstitutet INRS och den internationella organisationen ISSA. I konferensen deltar mer än 170 forskare och experter från närmare 30 länder.

Mer information

Projektet Sujuva
specialforskare Virpi Kalakoski, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2242, virpi.kalakoski[at]ttl.fi
forskningsingenjör Henriikka Ratilainen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2802, henriikka.ratilainen[at]ttl.fi
Projektet Sujuva – Smidigt www.ttl.fi/sujuva

Nollolycksfallstänkandet
teamchef Markku Aaltonen, tfn (030) 474 2784, 040 506 7918, markku.aaltonen[at]ttl.fi
professor Gerard Zwetsloot, TNO Safe & Healthy Business, gerard.zwetsloot[at]tno.nl
Nollolycksfallsforumet www.nollatapaturmaa-foorumi.fi (på finska)
Finnish Zero Accident Forum
www.ttl.fi/en > Topics > Safety at work > Occupational accidents > Finnish Zero Accident Forum

Konferensprogrammet: International Symposium on Culture of Prevention – Future Approaches

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland.