Arbetstidslagen bör trygga de anställdas hälsa och arbetsförmåga inom alla branscher och alla typer av arbeten
Pressmeddelande 12/2017, Helsingfors 16.2.2017 kl. 12.30
Ett förslag till ny arbetstidslag är under beredning i en arbetsgrupp som tillsatts av Arbets- och näringsministeriet (ANM). Arbetshälsoinstitutet anser att den nya lagen bör trygga de anställdas hälsa och arbetsförmåga inom alla branscher och alla typer av arbeten. Arbetshälsoinstitutets ställningstagande grundar sig på forskningsbaserad kunskap.
– Arbetslivet och arbetstiderna bör förnyas så att arbetet bevarar sin attraktionskraft och arbetstagarna har möjlighet att hålla sig friska och produktiva länge. Forskningen visar att sjukfrånvaron och sjukpensioneringarna minskar och yrkeskarriärerna blir längre när de anställda har möjlighet att påverka sina arbetstider, säger Arbetshälsoinstitutets generaldirektör Antti Koivula.
– Arbetslivets förändring och ökande digitalisering öppnar möjligheter för nya kreativa lösningar också när det gäller hanteringen av arbetstiderna.
Till de svåra frågorna i arbetstidslagen hör omfattningen av expertarbetets flexibilitet, definitionen av periodarbete samt ramarna för lokala avtal.
Expertyrkena får inte lämnas utanför arbetstidslagen
Enligt Arbetshälsoinstitutet bör det bli lättare att tillämpa individuella arbetstider och att beakta olika branschers och arbetsplatsers specialbehov. Detta är särskilt viktigt inom expertyrken, där arbetet ofta utföras utan fasta tider eller platser.
– Trots att expertarbetet är flexibelt, bör experterna inte lämnas utanför arbetstidslagen. Arbetstidslagstiftningen bör utvecklas så att den bättre beaktar det moderna kunskapsarbetets utmaningar, säger forskarprofessor Mikko Härmä vid Arbetshälsoinstitutet.
– Också experternas återhämtning bör tryggas.
För dem som arbetar inom expertyrken är det viktigt att arbetstidslagstiftningen omfattar bestämmelser om distansarbete, researbete och tillgänglighet. På sätt är det möjligt att hantera arbetsbelastningen i ett digitaliserat arbetsliv.
Ingåendet av lokala avtal bör främjas
Det lönar sig att främja ingåendet av lokala avtal om arbetstider. Detta bör dock ske inom ramen för de minimikrav gällande arbetstid och återhämtning som föreskrivs i EU:s arbetstidsdirektiv. Minimikraven gäller bl.a. vilotider, maximal veckoarbetstid, skiftarbete och nattarbete.
– Det är viktigt med tydliga verksamhets- och samarbetsmodeller speciellt i samband med väsentliga förändringar i arbetstiderna, t.ex. vid övergång från ett skiftschema till ett annat, säger Härmä.
Ökat periodarbete bör undvikas
Reglerna för skiftarbete är avsevärt friare i periodarbete än i industriarbete när det gäller arbetspassens längd, arbetsschemats förutsägbarhet och regelbundenhet samt möjligheterna till återhämtning. Enligt Arbetshälsoinstitutet bör man undvika en utökning av andelen skiftarbete i form av periodarbete. Periodarbetets hälsorisker bör reduceras, framför allt genom att begränsa antalet skiftintervall som understiger 11 timmar.
Periodarbete förekommer bl.a. inom polisväsendet, tullen och posten, på sjukhus och hälsocentraler, i transportbranschen och bevakningssektorn, på mejerier samt inom hotell- och restaurangbranschen.
En ny arbetstidslag är under beredning i en trepartsarbetsgrupp som tillsatts av Arbets- och näringsministeriet. Arbetstidsreformen är en del av regeringens reformpaket för förnyelse av arbetslivets regler. Arbetsgruppens ordförande är regeringsrådet Tarja Kröger vid Arbets- och näringsministeriet. Utredningen ska vara klar i juni 2017.
Arbetstidslagen är från år 1996 och semesterlagen från år 2005. Båda lagarna baserar sig på de arbetstids- och semesterlagar som trädde i kraft på 1940- och 1970-talet. I sitt beslut om tillsättandet av en arbetsgrupp för att se över arbetstidsregelverket konstaterar Arbets- och näringsministeriet att de senaste 20 åren har sett stora förändringar i näringslivets struktur, företagens internationella och inhemska verksamhetsmiljö samt formerna för arbetets utförande. Det är därför viktigt att uppdatera den gällande lagstiftningen för att motsvara dagens behov. I första skedet kommer arbetsgruppen att granska bestämmelserna i arbetstidslagen.
Länkar
Arbetstidslagen, FINLEX (på finska)
Beslut om tillsättning av arbetsgruppen (på finska)
Ställningstagande bifogat (pdf)
Mer information:
Forskarprofessor Mikko Härmä, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 5442750, mikko.harma [at] ttl.fi
Äldre forskare Annina Ropponen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 8251392, annina.ropponen [at] ttl.fi
Äldre forskare Mikael Sallinen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 7686956, mikael.sallinen [at] ttl.fi
Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Tiina Kaksonen, koordinator
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.
Taggar:
