Asbestrelaterade dödsfall kan undvikas bara genom totalförbud mot användning av asbest

Report this content

Varje år dör 100 000 människor i världen i asbestsjukdomar. I Finland rör det sig om ett hundratal dödsfall per år. Nyanvändning av asbest har förbjudits i de flesta utvecklade länder, inklusive Finland. Men i många utvecklingsländer används asbest fortfarande allmänt, och där fortsätter förekomsten av asbestsjukdomar att öka. Den internationella konferensen på Hanaholmen 11–13.2.2014 rekommenderar att användning av asbest förbjuds överallt i världen.

– Någon verkligt säker användning av asbest finns inte, påpekar överläkare Panu Oksa vid Arbetshälsoinstitutet.

I dagens Finland finns det risk för asbestexponering endast i samband med asbestrivning vid renovering av gamla byggnader, om arbetet inte utförs på rätt sätt. Asbestrivning kräver tillstånd och får utföras endast av personer med specialutbildning för detta arbete. Om rivningsarbetet utförs enligt reglerna, är risken för exponering liten.

Eftersom det också i vårt land förekommer enstaka fall av asbestorsakade sjukdomar, måste vi tyvärr konstatera att man inte heller här alltid har förstått hur farlig asbesten är. För att undvika exponering måste man följa arbetsinstruktionerna till punkt och pricka, understryker Oksa.

I Finland konstateras nya fall av asbestorsakade yrkessjukdomar hos cirka 600 personer varje år. Av dem insjuknar 100–150 i cancer. De vanligaste av de asbestorsakade sjukdomarna är lungcancer, tumörer i lungsäcken eller bukhinnan (mesoteliom) och asbestdammlunga. Antalet mesoteliomfall i världen ökar med en årstakt om fem procent.

I många länder går ekonomin före hälsan

Trots sin skadlighet används asbest fortfarande på många håll i världen. Den globala användningen av asbest uppgår till cirka 2,5 miljoner ton. Asbest används framför allt i utvecklingsländerna, där det inte finns tillräckligt med information om riskerna och där det inte alltid är möjligt att skydda sig på rätt sätt.

– Asbestrelaterade sjukdomar och dödsfall skulle lätt kunna undvikas, om användningen av asbest helt skulle förbjudas, vilket även Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar, säger professor Ken Takahashi från Arbets- och miljöhälsouniversitetet i Japan.

– Det är plågsamt att stå vid sidan om och se hur man i utvecklingsländerna gör samma fel som vi själva har gjort en gång i tiden. Dels är det fråga om okunskap, dels handlar det om att man i utvecklingsländerna ännu inte har insett hur farlig asbesten är, eftersom det tar 10–50 år från exponering till insjuknande, konstaterar han.

Asbestproducenternas marknadsföring riktar sig nu mot utvecklingsländerna, eftersom deras tidigare marknadsområden i bl.a. Europa har försvunnit på grund av förbud mot nyanvändning.

– Också i Nordamerika är asbestens risker väl kända och användningen är noga reglerad. Trots detta väger industrins intressen tungt. Till exempel i Kanada beslöt regionförvaltningen i Quebec år 2012 att bevilja landets två sista, redan nedlagda asbestgruvor lån för att återuppta driften för en period om 20 år. Det beslutet upphävdes lyckligtvis senare, säger emeritusprofessor Anthony Miller från universitetet i Toronto.

Det internationella forskarsamfundet arbetar för att minska skadorna av asbest

Ett led i kampen för att rädda människoliv är Helsinki Criteria-dokumentet, en internationellt använd expertrekommendation om diagnostik av asbestsjukdomar och bedömning av asbestexponering. Dokumentet har uppdaterats av 30 experter inom ramen för ett brett internationellt samarbete. Dokumentet omfattar följande delområden:

  1. Användning av datortomografi vid screening för asbestorsakad lungcancer
  2. Diagnostik och uppföljning av asbestorsakade sjukdomar
  3. Nya sjukdomar som konstaterats vara orsakade av asbest
  4. Patologi och biomarkörer

Dokumentet med tillhörande rekommendationer färdigställdes i samband med konferensen International Conference on Monitoring and Surveillance of Asbestos-Related Diseases på Hanaholmen i Esbo 11–13.2.2014. Dokumentet och rekommendationerna kommer att publiceras i form av en tryckt bok. De kommer också att finnas tillgängliga i digital form på Arbetshälsoinstitutets webbplats. Ett sammandrag kommer att sammanställas senare i vår och lämnas in för publicering i vetenskapsjournalen Scandinavian Journal of Work, Environment & Health.

Mer information

överläkare Panu Oksa, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 8654, 040 544 9415, panu.oksa[at]ttl.fi
professor Ken Takahashi, University of Occupational & Environmental Health, Japan, ktaka[at]med.uoeh-u.ac.jp
Professor emeritus Anthony Miller, University of Toronto, Kanada, ab.miller[at]sympatico.ca

Mera om samma ämne

Information om asbest (på finska):
http://www.ttl.fi/fi/toimialat/rakennus/turvapakki/vaaralliset_aineet/eristeaineet/asbestituotteet/sivut/default.aspx

Informationspaketet Mitä jokaisen rakentajan, isännöitsijän, kiinteistönhuoltajan ja asukkaan tulee tietää asbestista
http://www.ttl.fi/fi/toimialat/rakennus/turvapakki/vaaralliset_aineet/eristeaineet/asbestituotteet/Documents/asbesti_rakennustyossa.pdf

Publikationen Ammattitaudit ja ammattitautiepäilyt 2011, s. 26–28
http://www.ttl.fi/fi/verkkokirjat/ammattitaudit/Documents/Ammattitaudit_2011.pdf

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 24.2.2012: Asbestsanerare insjuknade trots modern rivningsteknik och adekvat skyddsutrustning
http://www.ttl.fi/sv/pressmeddelanden/Sidor/pressmeddelande8_2012.aspx

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 8.12.2011: Arbetshälsoinstitutet föreslår att asbestexponerade skall screenas för lungcancer. http://www.ttl.fi/sv/pressmeddelanden/Sidor/presmeddelande73_2011.aspx

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 750 anställda.