Bättre möjligheter att planera arbetstiden och bedöma arbetsbelastningen vid skiftarbete inom kommunsektorn

Arbetshälsoinstitutet har tagit fram nya rekommendationer för bedömning av arbetstidsbelastningen och utveckling av arbetstidsplaneringen inom kommunsektorn. Rekommendationerna underlättar genomförandet av den bedömning av arbetstidsbelastningen som arbetarskyddslagen förutsätter och anger tydliga gränsvärden för de viktigaste belastningsfaktorerna. Rekommendationerna har tagits fram inom Forskningsprojektet för utveckling av arbetstiderna inom kommunsektorn. De lämpar sig speciellt för utvecklingen av skift- och periodarbetet inom hälso- och sjukvården.

― Rekommendationerna bygger på forskningsbaserad kunskap om arbetstidernas inverkan på hälsan och säkerheten. De kommer att uppdateras kontinuerligt för att motsvara de senaste forskningsrönen. Gränsvärdena har fastställts utgående från bestämmelserna i gällande lagstiftning, säger forskningsgruppens ledare Mikko Härmä, forskarprofessor vid Arbetshälsoinstitutet.

Ändring av arbetarskyddslagen innebär att även arbetstidsrelaterade risker måste bedömas
Behovet av att bedöma arbetstidsrelaterade risker och olägenheter har ökat på grund av tjänstesektorns tillväxt, arbetslivets internationalisering, det ökade resandet, flextider och arbete utanför den egna arbetsplatsen. Genom en ändring (329/2013) av arbetarskyddslagen (738/2002) har paragrafen om utredning och bedömning av arbetsrelaterade risker kompletterats, så att arbetsgivaren på förhand ska utreda och identifiera också sådana faktorer som beror på arbetstiderna. Detta förtydligande av lagstiftningen understryker vikten av en övergripande bedömning av arbetstidsrelaterade belastningsfaktorers inverkan på arbetstagarnas hälsa, säkerhet och välbefinnande.

Nya program för planering av skiftarbete är under utveckling
Arbetstidsplaneringen inom kommunsektorn underlättas genom lanseringen av de nya Titania-applikationerna Arbetstidsautonomi och Ergonomi, där man har beaktat de nya rekommendationerna gällande arbetstidsbelastning. Titania är ett program för arbetsskiftsplanering som har utvecklats av IT-tjänsteföretaget CGI. Programmet används redan i de flesta av landets kommuner.

― Genom att vi ta in bedömningen av arbetstidsergonomin i programmet för arbetsskiftplanering ger vi samtidigt användarna möjlighet att tillämpa forskningens senaste landvinningar i sitt dagliga arbete. Vi tror att detta kommer att förbättra personalens välbefinnande i alla skeden av deras yrkeskarriär, säger utvecklingschef Jari Hurme om CGI:s program Titania Arbetstidslösningar.

De programvaror som nu är under utveckling har redan använts på försök vid social- och hälsovårdsverket i Helsingfors. Också i Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt kommer man att inleda en försöksanvändning av programmet Titania Arbetstidsautonomi.

― Programmet gör det lättare för de anställda att identifiera de belastningsfaktorer som de måste beakta när de ska schemalägga sina egna arbetsskift. För cheferna ger programmet möjlighet att kontrollera att de ergonomiska riktlinjerna följs, berättar avdelningsskötare Mari Tervonen vid Gustafsgårds servicecentral i Helsingfors.

― Arbetstidsautonomi och ergonomiska arbetstider är framtidens melodi, säger arbetshälsochef Oili Ojala från Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt. Jag hoppas att de nya arbetsredskapen ska ge våra medarbetare ökat inflytande över sina egna arbetstider och dessutom säkerställa arbetstidernas funktionalitet och ergonomi.

Bedömning av arbetstidsbelastning inom ramen för Arbetshälsoinstitutets forskningsservice
Arbetshälsoinstitutet erbjuder kommunerna bedömning av arbetstidsbelastning även i form av forskningsservice. Forskningsarbetet inom ramen för Kommun10-studien och undersökningen av välbefinnande bland sjukhusanställda fortsätter i samarbete med de medverkande organisationerna.

― Eftersom Titania-programmet gör det möjligt att samla in arbetstidsuppgifter både retrospektivt och prospektivt har vi nu också möjlighet att i realtid undersöka hur de anställdas arbetsvälbefinnande påverkas av olika aspekter av skiftarbetet och av kommunernas egna utvecklingsprojekt. Det är viktigt att vi kan uppdatera våra rekommendationer och bedömningsmetoder på basis av de uppgifter som vi får från kommunerna, säger Mikko Härmä.

Forskningsprojektet för utveckling av arbetstiderna inom kommunsektorn har som central målsättning att utveckla arbetstiderna inom kommunsektorn i ergonomisk och arbetsförmågefrämjande riktning. Projektet finansieras av Arbetarskyddsfonden. Mer information om projektet finns på Arbetshälsoinstitutets webbsidor om Bedömning av arbetstidsbelastningen.

Ett bra arbetsskiftssystem har följande egenskaper:
– regelbunden struktur, snabb medsolsrotation och 
   o endast ett fåtal natt–morgonskift i följd 
   o skiftföljden är morgon–kväll–natt–ledigt 
   o tillräckligt med tid för återhämtning 
   o skiftpassens längd 8–10 timmar (eller kortare) 
   o minst 11 timmar mellan skiften (helst 12–16 timmar)
– sammanhängande friskift, även under veckoslut
Fler rekommendationer finns på Arbetshälsoinstitutets webbplats.

Mer information:
forskarprofessor Mikko Härmä, Arbetshälsoinstitutet, Teamet för arbetstid, vakenhet och yrkestrafik, tfn 030 474 2729, 040 544 2750, mikko.harma[at]ttl.fi
utvecklingsdirektör Jari Hurme, CGI, Titania Arbetstidslösningar, jari.hurme[at]cgi.com
specialexpert Tarja Hakola, Arbetshälsoinstitutets Arbetstidstjänster, tfn 030 474 2730, tarja.hakola[at]ttl.fi
arbetshälsochef Oili Ojala, Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt, tfn 08 315 4970, 040 3585 999, oili.ojala[at]ppshp.fi

Läs också:
• Rekommendationer för bedömning av arbetstidsbelastningen inom kommunsektorn (på finska)
• Arbetshälsoinstitutets webbsidor om arbetstid
• Arbetshälsoinstitutets handbok om planering av arbetsskift inom vårdbranschen
  (Sammanfattning av boken "Työvuorosuunnittelu hoitoalalla" 2010)
• Forskningsprojektet för utveckling av arbetstiderna inom kommunsektorn (på finska)
• Kommun10-studien
• Välbefinnande bland sjukhusanställda

CGI
Helsingfors stads social- och hälsovårdsverk
Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt
Arbetarskyddsfonden

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har närmare 800 anställda.